Arbetskopia.    Kritik mottages tacksamt.

 

1. Uttal

Det är svårt att exakt beskriva det klingonska språkets ljud utan att använda komplex fonologisk och anatomisk terminologi. Det som här följer, därför, är tänkt bara som en guide till uttalet. Det bästa sättet att lära sig uttalet utan spår av jordisk eller annan brytning är att bli vän med en grupp klingoner och sedan tillbringa mycket tid med att umgås med dem. Väldigt få icke­klingoner talar klingonska utan bryting.
     Systemet som används för att skriva klingonska i den här ordboken har utvecklats så att de som redan kan engelska ska få ett minimala svårigheter att ungefärligen kunna uttala klingonska ord och meningar.
     Som Marc Okrand själv säger ovan undviks fonologisk teminologi helt och hållet i beskrivningen av klingonskans ljud. Då jag finner detta onödigt förlamande, har jag här valt att inkludera dessa beskrivingar, såsom jag förstått dem vara efter diskussion med lingvister och klingonintresserade medlemmar av Klingonska språkinstitutet. Särskilt vill jag i sammanhanget nämna Nick Nicholas, som kommit med många värdefulla synpunkter. Om termerna känns tillkrånglade eller obekanta, kan du lungt ignorera dem, och ändå ha behållning av texten.

1.1. Konsonanter

     b (tonande bilabial klusil) Som i engelskans "bronchitis" eller "gazebo". En del klingoner uttalar detta ljud som om det vore ett m och ett b uttalat nästan samtidigt. Engelsktalande kan närma sig detta ljud genom att säga "imbalance" utan det inledande "i"­ljudet. Ett litet fåtal klingoner uttalar b som om det vore m.
     ch (tonlös palato­alveolär affrikata) Som i engelskans "chew" eller "artichoke".
     D (tonande retroflex klusil) Det här ljudet är nästan som engelskans "d" som i "dream" eller "android", men inte riktigt. Engelskans "d" görs genom att tungspetsen nuddar den del av gommen som är precis bakom överkäkens tänder. Klingonskans D kan närmast uppnås av engelsktalande genom att nudda med tungspetsen vid gommen vid en punkt mitt emellan tänderna och gomseglet (eller mjuka gommen), den del av gommen som är ganska mjuk. Detta är ett ljud som i svenskan stavas "rd" och återfinns i ord som "värd", "mord" etc. Som med klingonska b, uttalar en del talare D mer som "nd", och en distinkt minoritet det som om det vore n - men, naturligtvis, med tungan i samma position som för D.
     gh (tonande velar frikativa) Det här liknar ingenting i svenskan. Det kan uttalat genom att placera tungan i samma position som du skulle för att säga "g" som i "glufsa", men slappna av något i tungan och humma. Detta är är samma sak som klingonskans H (se nedan), fast stämbanden vibrerar samtidigt.
     H (tonlös velar frikativa) Det här ljudet liknar inte heller något i svenskan, utan uttalas som "ch" i namnet på den tyska kopositören "Bach" eller den jiddiska skålen "l'chaim", eller "j"et i den mexicanska staden "Tijuana" i "Baja California". Det görs på samma sätt som klingonska gh, men artikuleras med ett väldigt grovt, starkt raspande. Till skillnad från klingonska gh, vibrerar stämbanden inte när man säger klingonska H.
     j (tonande palato­alveolär frikativa)Som i engelskans "junk", med ett inledande "d"­ljud; aldrig någonsin som i svenskans "ljus".
     l (tonande alveolär lateral approximant) Som i svenskans "löpa" eller "alkemi".
     m (tonande bilabial nasal) Som i svenskans "muddra" eller "pneumatisk". De fåtalet klingoner som uttalar b som m skulle säga klingonskans baH "fire (a torpedo)" och maH "vi" på samma sätt, och bli tvugna att memorera vilket ord som stavas på vilket sätt.
     n (tonande alveolär nasal) Som i svenskans "nektarin" eller "tunna". De klingoner som uttalar D mera som n kan utan svårighet artikulera och höra skillnad mellan de två ljuden. Även ett D som låter som n uttalas med tungan i samma position i klingonskans D, inte det vanliga svenska "d". Klingonska n produceras med tungan i samma position som det vanliga svenska "d".
     ng (tonande velar nasal) Som i svenskans "kung"; aldrig som i "angrepp" eller "angelägen". Bokstaven "g" uttalas aldrig som ett eget ljud. Detta ljud förekommer aldrig först i ett ord i svenskan, men däremot i ett flertal ord på klingonska. Svensktalande kan öva på på att säga detta ljud genom att säga "finger", och sen säga det ingen utan det inledande "fi­".
     p (aspirerad tonlös bilabial klusil) Som i "parallax" eller "förolämpning" ¿bra exempel?
     q (aspirerad tonlös uvular klusil)
     Q (tonlös uvular affrikata)
     r (tonande apiko­alveolär vibrant)
     S (tonlös retroflex frikativa)
     t (aspirerad tonlös alveolär eller dental klusil)
     tlh (alveolär lateral affrikata)
     v (tonande labiodental affrikata)
     w (tonande rundad labiovelar approximant)
     y (tonande palatal central approximant)
     ' (laryngal klusil)

1.2. Vokaler

     a (öppen bakre orundad vokal)
     e (halvöppen främre orundad vokal)
     I (slapp sluten främre orundad vokal)
     o (halvsluten bakre rundad vokal)
     u (sluten bakre rundad vokal)

1.3. Betoning