Arbetskopia.    Kritik mottages tacksamt.

 

4. Verb

Klingonska verb är vanligtvis enstaviga och kan följas av flera suffix. Liksom hos substantiven kan de klingonska verbens suffix indelas i typer efter sin relativa position i verbet. Det finns nio typer av verbsuffix. Till skillnad från substantiven kan de klingonska verben också föregås av prefix. Om suffixtyp anges med nummer är sålunda strukturen hos ett klingonskt verb:

PREFIX-VERB-1-2-3-4-5-6-7-8-9

4.1. Pronominella prefix

4.1.1. Grundläggande prefix

OBJEKT	inget	"jag"	"du"	"han/hon/ den/det"	"oss"	"ni"	"dem"
SUBJEKT
"jag"	jI­	­	qa­	vI­	­	Sa­	vI­
"du"	bI­	cho­	-	Da­	ju­	-	Da­
"han/hon/den/det"	0	mu­	Du­	0	nu­	lI­	0
"vi"	ma­	-	pI­	wI­	-	re­	DI­
"ni"	Su­	tu­	-	bo­	che­	-	bo­
"dem"	0	mu­	nI­	lu­	nu­	lI­	0

Notera att både subjekt och objekt kombineras till ett enda prefix. 0 i tabellen betyder att dessa kombinationer av subjekt och objekt indikeras av frånvaron av ett prefix före verbet; kombinationer av subjekt och objekt som inte kan uttryckas med det klingonska verbprefixsystemet markeras med -. För sådana meningar måste suffix (avsnitt 4.2.1) och/eller pronomen (avsnitt 5.1) användas.

Prefixen i den första kolumnen i tabellen används när det inte finns något objekt; det vill säga när handlingen som uttrycks med verbet endast påverkar subjektet (den handlande). Verbet Qong "sova" förekommer med följande pronominella prefix:

jIQong	"jag sover"
bIQong	"du sover"
Qong	"han/hon/den/det sover, de sover"
maQong	"vi sover"
SuQong	"ni sover"

I fallet Qong "han/hon/den/det sover, de sover" skulle subjektet anges exakt i meningen eller av sammanhanget.

Denna uppsättning prefix används också när ett objekt är möjligt, men okänd eller vagt. Sålunda kan jIyaj "jag förstår" användas när den talande förstår saker i allmänhet, vet vad som pågår, eller förstår vad en annan talande just har sagt. Det kan dock inte användas om att förstå ett språk eller att förstå en person. Likaledes kan maSop "vi äter" användas om den allmänna handlingen att äta, men inte om en specifik maträtt nämns.

De återstående prefixen kombinerar subjekt och objekt. Vissa av dem exemplifieras nedan med verbet legh "se".

qalegh	"jag ser dig"
cholegh	"du ser mig"
vIlegh	"jag ser honom/henne/den/det/dem"
mulegh	"han/hon/den/det/dem ser mig"
Salegh	"jag ser er"
tulegh	"ni ser mig"
Dalegh	"du ser honom/henne/den/det/dem"
Dulegh	"han/hon/den/det ser dig"
julegh	"du ser oss"
pIlegh	"vi ser dig"
legh	"honom/henne/den/det/de ser honom/henne/den/det/dem"
lulegh	"de ser honom/henne/den/det"

4.1.2. Imperativprefix

En speciell uppsättning prefix används för imperativ, det vill säga kommandon. Kommandon kan bara ges till "du" och "ni".

OBJEKT	inget	"jag"	"han/hon/ den/det"	"oss"	"dem"
"du"	yI­	HI­	yI­	gho­	tI­
"ni"	pe­	HI­	yI­	gho­	tI­

Notera att, bortsett från ett undantag, används samma prefix oavsett om kommandot ges till en eller flera personer. Det enda undantaget är då ett kommando utan objekt ges. I sådana fall används det speciella prefixet pe­ om kommandot ges till flera personer. Här är några exempel på imperativprefix. Utropstecknen i översättningen anger att det är frågan om kommandon.

yIQong	"(du) sov!"
peQong	"(ni) sov!"
HIqIp	"slå mig!"
ghoqIp	"slå oss!"
yIqIp	"slå honom/henne/den/det!"
tIqIp	"slå dem!"

För att ange en handling riktad mot sig själv i ett imperativt verb (t.ex. tvätta dig!), används suffixet ­'egh "sig själv" tillsammans med yI­ eller pe­ (se avsnitt 4.2.1)

4.1.3. Notationskonventioner

Prefix som anger subjekt och objekt kommer att översättas med "subjekt-objekt"; t.ex. qa­ "jag-dig", DI­ "vi-dem". Imperativprefix kommer att översättas på liknande sätt, föregått av ordet "imperativ": tI­ "imperativ: du-dem".

Dessutom kommer prefix som kan indikera genus, och singular eller plural att översättas korrekt, men vanligtvis utan alla alternativ (t.ex. jag-honom/henne). Denna konvention kommer också att användas vid översättning av meningar som innehåller dessa prefix; t.ex. vIlegh "jag ser honom/henne".

4.2. Verbsuffix

Det finns nio typer av verbsuffix.

4.2.1. Typ 1: Sig själv/varandra

     ­'egh "sig själv"

Detta suffix används för att ange att handlingen som beskrivs av verbet påverkar utföraren av handlingen, subjektet. Det kan översättas med svenskans "sig själv". Detta suffix kan endast användas tillsammans med de prefix som inte anger något objekt.

jIqIp'egh	"jag slår mig själv" (qIp "slå")
bIqIp'egh	"du slår dig själv"
qIp'egh	"han/hon slår sig själv"

Det är också möjligt att använda detta suffix tillsammans med imperativ­verb. Liksom med icke­imperativ måste ett prefix som indikerar "inget objekt" användas.

yIqIp'egh	"slå dig själv!"
peqIp'egh	"slå er själva!"

     ­chuq "varandra"

Detta suffix används endast tillsammans med pluralsubjekt. Det översätts med "varandra". Prefix som anger "inget objekt" används också när detta suffix används.

maqIpchuq	"vi slår varandra"
SuqIpchuq	"ni slår varandra"
qIpchuq	"de slår varandra"
peqIpchuq	"slå varandra!"

4.2.2. Typ 2: Villighet/benägenhet

Suffix av denna typ uttrycker hur mycket val subjektet har när det gäller att utföra den handling som verbet beskriver eller hur benägen subjektet är att utföra den.

     ­nIS "behöver"

vIleghnIS	"jag behöver se honom/henne" (legh "se")
bISopnIS	"du behöver äta" (Sop "äta")

     ­qang "villig"

Heghqang	"han är villig att dö" (Hegh "dö")
qaja'qang	"jag är villig att berätta för dig" (ja' "berätta")

     ­rup "redo, beredd (om varelser)"

Heghrup	"han/hon är beredd att dö" (Hegh "dö")
qaleghrup	"jag är redo att se dig" (legh "se")
nuja'rup	"de är redo att berätta för oss" (ja' "berätta")

     ­beH "redo, iordningställd (om apparater)"

pojbeH	"(föremålet) är klart att analysera det" (poj "analysera")
labbeH	"(föremålet) är klart att sända data" (lab "sända data")

Det finns också, är värt att notera, ett verb , ghuS, som betyder "att vara beredd att avfyra eller projicera (något)". Detta verb får aldrig suffixet ­rup. Det används främst om torpeder, så mycket att objektet om det inte uttalas och inte framgår av sammanhanget antas vara "torpeder". Följaktligen betyder de båda följande meningarna "Var redo att avfyra torpederna!" eller "Var redo vid torpederna!"

cha yIghuS

yIghuS

Verbet ghuS kan också användas om exempelvis raketer, missiler och olika sorters energistrålar (vilka liksom torpeder förflyttar sig från en punkt till en annan). Det används också om handlingen att spänna det elastiska bandet på en slangbella. I det flesta andra fall då det är fråga om att vara beredd krävs ­rup.

     ­vIp "rädd"

choHoHvIp	"du törs inte döda mig" (HoH "döda")
nuqIpvIp	"de är rädda för att slå oss" (qIp "slå")

Detta suffix används sällan tillsammans med ett prefix som betyder "jag" eller "vi". Även om det är grammatiskt korrekt, är det ett kulturellt tabu.

4.2.3. Typ 3: Förändring

Suffix av denna typ visar att den av verbet beskrivna handlingen involverar en förändring av något slag jämfört med de förhållanden som rådde innan handlingen ägde rum.

     ­choH "ändring i tillstånd, ändring i riktning"

maDo'choH	"vi börjar få tur, lyckan vänder" (Do' "ha tur")
ghoSchoH	"han/hon börjar gå" (ghoS "gå")

Det andra exemplet implicerar att att han eller hon inte gick eller var på väg någon annanstans innan meningen yttrades. Lägg märke till att översättningen av detta suffix kan vara svenskans "bli" eller "börja".

     ­qa' "fortsätta, göra igen"

När man använder detta suffix menar man att en handling har pågått, avbrutits och sedan påbörjats igen.

vInejqa'

"jag fortsätter sökandet, jag letar efter honom/henne igen" (nej "leta")

4.2.4. Typ 4: Orsak

     ­moH "orsaka"

Att lägga detta suffix till ett verb visar att subjektet orsakar en förändring av förhållanden eller får ett nytt läge att uppkomma.

tIjwI'ghom vIchenmoH

"jag bildar en bordningspatrull" (tIjwI'ghom "bordningspatrull", chen "ta form, bildas")

Denna mening kan också översättas till "jag får en äntringsgrupp att bildas".

HIQoymoH

"låt mig höra (något)" (Qoy "höra")

Denna mening skulle tydligare kunna översättas till "orsaka att jag hör något". Notera att den inte skulle användas för att be om tillstånd att lyssna; det är ett kommando.

Normalt innehåller inte den bästa svenska översättningen av ett verb med ­moH ordet "orsaka". Till exempel skulle chenmoH "han/hon tillverkar, skapar" översättas till "han/hon får det att ta form" (chen "ta form, ta skepnad", men det skulle vara en klumpig svensk mening.

4.2.5. Typ 5: Indefinit subjekt/förmåga

De två suffix som tillhör typ 5 har inte mycket med varandra att göra förutom att de båda tillhör typ 5. Resultatet av detta är att inget verb kan förekomma med båda dessa suffix.

     ­lu' "indefinit subjekt"

Detta suffix andvänds för att visa att subjektet är okänt, odefinierat eller allmänt. Eftersom subjektet alltid är detsamma (det vill säga, det nämns aldrig), används de pronominella prefixen på ett annat sätt. De prefix som normalt indikerar första eller andra persons subjekt och tredje persons singular objekt (vI­, Da­, wI­, bo­) används för att indikera första eller andra persons objekt. Alltså betyder vI­, som normalt betyder "jag gör något med honom/henne" i ett verb med suffixet ­lu' "någon/något gör något med mig". På samma sätt blir prefixet vI­, som normalt betyder "de gör något med honom/henne", "någon/något gör något med dem".

Daqawlu'	"någon/något minns dig" (qaw "minnas")
wIleghlu'	"någon/något ser oss" (legh "se")
Soplu'	"någon/något äter det" (Sop "äta")

Verb med ­lu' översätts ofta till svenska med passiv form.

Daqawlu'	"du är ihågkommen"
wIleghlu'	"vi är sedda"
Soplu'	"det blir ätet"

När det används med verbet tu' "finna, observera" och ett tredje persons singularobjekt (0) översätts resultatet, tu'lu' "någon/något finner det" ofta till svenskans "det finns".

naDev puqpu' tu'lu'

"det finns barn här, någon/något finner barn här" (naDev "häromkring", puqpu' "barn (plural)")

     ­laH "kan"

jIQonglaH	"jag kan sova" (Qong "sova")
choleghlaH	"du kan se mig" (legh "se")
nuQaw'laH	"han/hon kan förgöra oss" (Qaw' "förstöra")

4.2.6. Typ 6: Kvalifikation

Liksom substantivsuffix av typ 3, visar dessa suffix hur säker den talande är på det som sägs.

     ­chu' "perfekt, tydligt"

jIyajchu'	"jag förstår utmärkt" (yaj "förstå")
baHchu'	"han/hon avfyrade torpeden perfekt" (baH "avfyra (en torped)")

     ­bej "definitivt, tveklöst"

chImbej	"den är tveklöst tom" (chIm "vara tom")
nuSeHbej	"han/hon kontrollerar oss verkligen" (SeH "kontrollera, behärska")

     ­law' "antagligen, nog, verkar vara"

chImlaw'	"den verkar vara tom" (chIm "vara tom")
nuSeHlaw'	"han/hon tycks kontrollera oss" (SeH "kontrollera, behärska")

Det sista suffixet uttrycker osäkerhet hos talaren och kan till och med översättas till "jag tror" eller "jag misstänker". Följaktligen skulle de två senaste meningarna översättas till "jag tror att den är tom" och "jag misstänker att han/hon kontrollerar oss".

     ­ba' "uppenbarligen"

Detta suffix används när talaren tycker att hans eller hennes påstående borde vara uppenbart för lyssnaren. Icke desto mindre finns det fortfarande utrymme för tvivel; suffixet antyder inte en lika stark övertygelse som ­bej "definitivt, tveklöst".

nepwI' Daba'

"han/hon ljuger uppenbarligen" (nepwI' "lögnare", Da "bete sig som, agera på samma sätt som")

4.2.7. Typ 7: Aspekt

Klingonska uttrycker inte tempus (preteritum, presens, futurum). Detta framkommer av sammanhanget eller av andra ord i meningen (så som t.ex. wa'leS "imorgon"). Språket kan dock uttrycka aspekt, d.v.s. hurvida en handling är avslutad eller oavslutad och hurvida den är en enstaka händelse eller ett pågående förlopp.

Frånvaro av ett suffix an typ 7 betyder vanligen att handlingen inte är avslutad och inte är ett pågående förlopp (det vill säga, den är inte någon av de saker som indikeras med suffix av typ 7). Verb utan typ 7­prefix översätts till svenska med presens.

Dalegh	"du ser honom/henne" (legh "se")
qaja'	"jag berättar för dig" (ja' "berätta")

När det är lämpligt i sammanhanget, kan ett verb som saknar typ 7­suffix översättas till svenska med futurum ("kommer att, ska"), men i klingonska ligger dessa meningar egentligen närmare meningar som "vi flyger imorgon i gryningen", där ett verb i presens­form refererar till en framtida händelse.

     ­pu' "perfektiv"

Detta suffix uttrycker att en handling är avslutad. Det översätts ofta till svenskans perfekt ("har gjort något").

Daleghpu'	"du har sett det" (legh "se")
vIneHpu'	"jag ville ha dem" (neH "vilja, vilja ha")
qaja'pu'	"jag berättade för dig" (ja' "berätta")

     ­ta' "utfört, gjort"

Det här suffixet liknar ­pu', men används endast när en aktivitet avsiktligt påbörjades, det används för att uttrycka att någon hade för avsikt att göra något och därefter faktiskt gjorde det. Skillnaden syns oftast inte i svenska översättningar.

vISuqta'	"jag har skaffat det" (Suq "förvärva, skaffa, få tag i")
luHoHta'	"de har dödat honom/henne" (HoH "döda")

Den andra av meningarna ovan skulle inte ha används om dödandet var ett resultat av större attack som inte hade för avsikt att döda den specifika personen, eller om dödandet var oavsiktligt. I sådana fall skulle istället ­pu' användas:

luHoHpu'

"de har dödat honom/henne" (HoH "döda")

Den innebörd som ­ta' har kan också uttrycka syntaktiskt, d.v.s. istället för att använda suffixet ­ta' kan en särskild verbkonstruktion som kommer efter verbet i meningen användas för att indikera den avslutade handlingen. Detta verb är rIn "vara åstadkommen, vara färdig" och i den här användningen tar det alltid suffixet ­taH "pågående" (se nedan) och ett prefix som uttrycker tredje person (0). Den resulterande konstruktionen, rIntaH betyder bokstavligen "det forstätter vara färdigt" eller "det förblir åstadkommet" och används för att uttrycka att handlingen som beskrivs av föregående verb är ett fullbordat faktum: det är gjort, och kan inte göras ogjort.

luHoH rIntaH	"de har dödat honom/henne" (HoH "döda")
vIje' rIntaH	"jag har köpt den" (je' "köpa, handla")

De svenska översättningarna av rIntaH och ­ta' är ser vanligtvis likadana ut och det intryck av total slutgiltighet som förmedlas av rIntaH märks sällan.
     Det bör noteras att rIntaH ibland används för dramatisk effekt, även i fall då handlingen skulle kunna göras ogjord.

     ­taH "pågående"

Detta suffix indikerar att en handling är pågående.

nughoStaH	"det kommer närmare oss" (ghoS "komma närmare, nalkas")
yIghoStaH	"håll kursen!, följ den här kursen!" (ghoS "nalkas, fortsätta frammåt, följa (en kurs)")

Båda de ovanförvarande meningarna indikerar att det rör sig om en pågående handling. Betydelsen av ­taH kan ses tydligt genom att jämföra följande två kommandon:

yIjun	"gör en undvikande manöver!"
yIjuntaH	"vidta undvikande åtgärder!"

I det första fallet ska manövern utföras endast en gång, i det andra ska en serie manövrar utföras - handlingen ska vara pågående.

     ­lI' "fortskridande, framskridande"

4.2.8. Typ 8: Hedersbetygande

     ­neS "hedersbetygande"

4.2.9. Typ 9: Syntaktiska markörer

     ­DI' "när, så snart som"

     ­chugh "om, ifall"

     ­pa' "innan, före"

     ­vIS "medan"

     ­bogh "som" (relativ bisats­markör)

     ­meH "i syfte att"

     ­'a' "interrogativ"

     ­wI' "en som gör, sak som gör, en som är"

     ­mo' "på grund av" [TKDa]

     ­jaj "må, månde" (konjunktiv) [TKDa]

     ­ghach "substantiviserare" [TKDa]

4.2.10. Inbördes placering av suffix

4.3 Strövare

     ­be' "inte"

     ­Qo' "gör inte!, tänker inte"

     ­Ha' "negera, göra ogjort"

     ­qu' "emfatiskt, framhävande"

4.4 Adjektiv