Arbetskopia.    Kritik mottages tacksamt.

 

6. Syntax

Precis som på alla språk varierar klingonskans meningar ifrån de väldigt enkla och okomplicerade till de väldigt invecklade och avancerade. Det som följer här är endast det grundläggande i det klingonska språkets meningsstruktur. Informationen är avsedd att ge den som studerar klingonska en god grund och tillåta en korrekt, om än inte vältalig, konversation, under tiden denne lär sig mer om språket.

6.1 Enkla meningar

Den grundläggande strukturen hos en klingonsk mening är:

Detta är omvänd ordning gentemot den svenska, så försiktighet bör iaktas för att undvika att tolka meningar baklänges. Subjektet är den person som eller tingest som utför handlingen som beskrivs av verbet; objektet är mottagaren av den handlingen.
     Ordföljdens vikt kan iaktas genom att jämföra följande två meningar.

I båda meningarna är orden identiska: puq "barn", legh "han/hon ser honom/henne", yaS "officer". Det enda sättet att avgöra vem det är som ser vem är genom ordföljden i meningen. Verbet legh föregås av prefixet Ø "han/hon-honom/henne".
     När subjektet och/eller objektet är första eller andra person, måste verbets prefix överensstämma.

Faktum är att första och andra person pronomina sällan används för meningar av det här slaget (även om de kan, som ovan, användas för betoning) de följande meningarna illustrerar mer vanligt förekommande meningstyper.

Imperativ­meningar (kommandon) följer samma regler.

Ett substantiv som idikerar något annat är subjekt eller objekt kommer först, före objektets substantiv. Dessa substantiv slutar vanligen med ett Typ 5 substantivsuffix (sektion 3.3.5).

Andra exempel på den här konstruktionen ges i sektion 3.3.5.

6.2 Komplexa meningar

6.2.1. Sammansatta meningar

6.2.2. Bisatser

6.2.3. Relativa bisatser

Relativa bisatser översätts till svenska med en fraser som börjar med "vilken", "vilka", "där" och, i de flesta fall, "som". Precis som adjektiv beskriver de substantiv: "hunden som springer", "katten som sover", "barnet som leker", "restaurangen där vi åt". Substantivet som modifieras av en relativ bisats kallas korrelat.
     På klingonska slutar verbet i den relativa bisatsen med ett verbsuffix Typ 9, ­bogh, viken här, för bekvämlighets skull, kommer att översättas med "som".
     Hurvida korrelatet följer eller föregår den relativa bisatsen beror på dess förhållande till satsen. Jämför följande:

I båda fraserna är den relativa bisatsen qIppu'bogh (qIp "slå", ­pu "perfektiv", ­bogh "som"), och korrelat är yaS "officer". I den första frasen är yaS subjekt till verbet qIp (det är officern som slår), så det följer qIppu'bogh, precis som alla subject följer verbet. I den andra frasen är yaS objekt (officern blir slagen), så den föregår qIppu'bogh, precis som alla object föregår verbet.
     Hela konstruktionen (den relativa bisatsen plus dess korrelat), som en enhet, används i en mening som ett substantiv. Således följer eller föregår denna konstruktion verbet i meningen, beroende på om det är subjekt eller objekt.

Hela den relativa konstruktionen qIppu'bogh yaS "officer som slog honom/henne" är objektet till verbet vIlegh "Jag ser honom/henne", så den föregår verbet.

Här är qIppu'bogh yaS subjekt till verbet mulegh "han/hon ser mig", så därför kommer det efter verbet.
     Det här mönstret följs även när korrelatet är objekt till den relativa bisatsens verb, som i yaS qIppu'bogh "officer som han/hon slog".

I den svenska översättningen kan de relativa pronomina ("som", "vilken", etc.) ibland utelämnas: "officern han/hon slog ser mig". På klingonska, däremot, är ­bogh obligatoriskt.

6.2.4. Kausala bisatser

6.2.5. Meningar som objekt

6.3. "Att vara"

6.4. Frågor

6.5. Kommandon

6.6. Komparativ och superlativ

6.7. Placering av adverbial [TKDa]

6.8. Indirekta objekt [TKDa]