| webmaster@klingonska.org | http://klingonska.org/klo/bidrag/lindstr.html | Ändrad: 2007-07-15, 06:17 |
|
Arbetskopia.
Kritik mottages tacksamt. |
(inledning, samt sektion 44.2.2 och 7-7.3)
(Denna text har integrerats i KLO, men översättarens oförändrade text återges här i referenssyfte.)
Klingonska är det Klingonska Imperiets officiella språk. Under lång tid har
endast ett fåtal icke-klingoner haft möjlighet att lära sig tillräcligt om
språket för att delta i en meningsfull diskussion med en klingon. Nyligen har
dock, under ledning av Federationens vetenskapliga undersökningsråd (The
Federation Scientific Research Council), en undersökning för att dokumentera och
analysera klingonernas språk och kultur inletts, med det yttersta målet att
förbereda en encyklopedi, likväl som undervisningsmateriel. Denna ordbok
representerar de inledande resultaten av denna ansträngning.
Ordboken är indelad i två huvudsakliga delar; en grammatik och en därtill
hörande ordlista.
Grammatiken är avsedd att vara en sammanfattning av den klingonska grammatiken,
inte en fullständig beskrivning. Ändå torde den vara tillräcklig för att tillåta
läsaren att sätta samman klingonska ord på ett acceptabelt sätt. Många av de
grammatiska reglerna är nedskrivna av klingonska grammatiker. Det bör påpekas
att även om reglerna säger "alltid" och "aldrig", bryts dessa regler ibland när
klingonska verkligen talas. Reglerna representerar alltså vad klingonska
grammatiker anser vara den "bästa" klingonskan.
Eftersom undersökningen ännu inte är avslutad, har denna ordbok en något
begränsad spännvidd. Det finns med visshet fler klingonska ord än de som upptas
här. Tre grupper av ord är, för det mesta, orepresenterade: vetenskaplig
terminologi; ord för inhemska verktyg, sedvänjor, flora och fauna; och uttryck
som behandlar mat. Termer förknippade med olika vetenskaper är ämne för en
särskild studie och en rapport förbereds för närvarande. Klingonska uttryck för
traditionella verktyg och mångåriga traditioner är svåra att översätta till
svenska. Inhemska växter och djur är också svåra att omfatta vid denna tidpunkt.
Dessa ämnen kommer att belysas fullständigt i den kommande klingonska
encyklopedin. Ord för mat saknas på grund av begränsade resurser: det har varit
problematiskt att rekrytera personal med intresse av att undersöka klingonska
matvanor. Under tiden tycks det olämpligt att presentera en lista med ord vilkas
mening ej är ordentligt förstådd.
Allt eftersom fler uppgifter samlas in kommer ordlistan tveklöst att växa. Redan
på detta stadium kan man dock urskilja en del mönster. Exempelvis finns inga
hälsningsfraser, som _hej_, _hur är det_, _god morgon_ och så vidare. Det tycks
uppenbart att sådana ord och fraser helt enleöt inte existerar i klingonska. Om
något av inledande natur blir sagt när två klingoner möter varandra är det, utom
i de fall då militärt bruk bestämmer uppträdandet, en fras som närmast kan
översättas till _Vad vill du?_ Till skillnad från de flesta svensktalande, som
inleder konversationer med hälsningar, förfrågningar om konversantens hälsa och
anmärkningar om vädret, tenderar klingoner att inleda konversationer med att
fastslå huvudpoängen.
Trots att klingoner är stolta över sitt språk och ofta ger sig in i långvariga
diskussioner om dess uttrycksfullhet och skönhet, har de funnit det opraktiskt
för kommunikation över det Klingonska Imperiets gränser. För intra- och
intergalaktisk kommunikation har den klingonska regeringen, liksom de flesta
andra regeringar, accepterat engelska som lingua franca. I allmänhet är det bara
klingoner av de högre klasserna (inklusive högre regeringstjänstemän och
militära officerare) som lär sig engelska. Som ett resultat av detta har
engelska fått två funktioner i det klingonska samhället. För det första används
det som en symbol för rang och status. De klingoner som kan engelska sinsemellan
för att visa sin högre bildning och göra sin plats i samhället bekant för alla
som råkar lyssna. För det andra används engelska då man anser det bäst att hålla
tjänare, soldater, eller till och med den vanliga befolkningen oinformerad.
Följaktligen brukar befälhavaren på ett klingonsk rymdskepp ofta tala klingonska
när han ger order till sin besättning, men välja engelska då han diskuterar med
sina officerare. Å andra sidan kan en klingonsk officerare använda klingonska i
närvaro av icke-klingoner för att förhindra dem från att veta vad som pågår.
Denna användning av klingon verkar vara mycket effektiv.
Det finns ett antal dialekter av klingonska. Endast en av dialekterna, den som
talas av den nuvarande kejsaren, är representerad i denna ordbok. När en
klingonsk kejsare byts ut, oavsett orsak, har det historiskt varit fallet att
den näste kejsaren talar en annan dialekt än den föregående. Resultatet av detta
har varit att den nye kejsarens dialekt blivit den officiella dialekten. De
klingoner som inte talar den officiella dialekten anses antingen dumma eller
subversiva och tvingas ofta åta sig uppgifter som de som talar den officiella
dialekten finner motbjudande. De flesta klingoner försöker lära sig tala flera
dialekter flytande.
Vissa dialekter skiljer sig endast obetydligt från dialekten i denna ordbok.
Skillnaderna tenderar att bestå i skillnader i ordförråd (ordet för _panna_,
exempelvis, är olika i nästan varje dialekt) och i uttalet av vissa ljud. Vissa
dialekter, å sin sida, skiljer sig avsevärt från den officiella dialekten, så
mycket att de som talar den har stora problem med komminikationen med den
nuvarande klingonska byråkratin. Den som studerar klingonska rekommenderas att
sätta sig in i den politiska situationen i det Klingonska Imperiet innan han
försöker tala.
Det finns ett inhemskt skrivsystem för klingonska (kallat *pIqaD*), vilket tycks
lämpat för alla de olika dialekterna. Detta skriftsystem är ännu inte fullt
förstått och används därför inte i denna ordbok. Istället har ett
transkriptionssystem baserat på det latinska alfabetet utvecklats. En artikel
till den klingonska encyklopedin som beskriver detaljerna i *pIqaD* är under
förberedelse.
I den grammatiska delen av denna ordbok används konventionen att klingonska
trycks i fetstil medan den svenska översättningen trycks i kursiv: *tlhIngan*
_klingonska_.
Författaren vill tacka Federationens vetenskapliga undersökningsråd för att de
bidragit med medel till denna undersökning, likväl som olika medlemmar av
Federationens Språkinstitut (Federation Interlanguage Institute) som varit
ganska hjälpsamma med att kritisera tidigare utkast till denna ordbok.
Författaren ber om ursäkt för eventuella misstag och hoppas uppriktigt att inga
av dem leder till några olyckliga missförstånd.
Till slut måste stor förtjänst ges till den klingonske informatör som
tillhandahållit all den information på vilken denna ordbok är baserad. Trots att
han är fånge hos Federationen, har han arbetat många långa timmar för att göra
hans kunskaper tillgängliga för Federationens medborgare. Maltz, vi tackar dig.
4. VERB
Klingonska verb är vanligtvis enstaviga och kan följas av flera
suffix. Liksom hos substantiven kan de klingonska verbens suffix
indelas i typer efter sin relativa position i verbet. Det finns nio
typer av verbsuffix. Till skillnad från substantiven kan de klingonska
verben också föregås av prefix. Om suffixtyp anges med nummer är
sålunda strukturen hos ett klingonskt verb:
PREFIX-VERB-1-2-3-4-5-6-7-8-9
4.1. Pronominalt prefix
Varje klingonskt verb inleds med ett prefix som indikerar vem som
utför handlingen beskriven av verbet och, när detta är fallet, vem
eller vad som är målet för handlingen. Klingonskans verbprefix anger
alltså både subjektet och objektet i en mening.
4.1.1.
De grundläggande prefixen kan visas med en tabell. (För att göra
tabellen så tydlig som möjligt, förekommer vissa prefix på flera
platser).
OBJEKT inget jag du han/hon/den/det oss ni dem
SUBJEKT
jag {jI-} - {qa-} {vI-} - {Sa-} {vI-}
du {bI-} {cho-} - {Da-} {ju-} - {Da-}
han/hon/den/det {0} {mu-} {Du-} {0} {nu-} {lI-} {0}
vi {ma-} - {pI-} {wI-} - {re-} {DI-}
ni {Su-} {tu-} - {bo-} {che-} - {bo-}
dem {0} {mu-} {nI-} {lu-} {nu-} {lI-} {0}
Notera att både subjekt och objekt kombineras till ett enda prefix. 0
i tabellen betyder att dessa kombinationer av subjekt och objekt
indikeras av frånvaron av ett prefix före verbet; kombinationer av
subjekt och objekt som inte kan uttryckas med det klingonska
verbprefixsystemet markeras med -. För sådana meningar måste suffix
(avsnitt 4.2.1) och/eller pronomen (avsnitt 5.1) användas.
Prefixen i den första kolumnen i tabellen används när det inte finns
något objekt; det vill säga när handlingen som uttrycks med verbet
endast påverkar subjektet (den handlande). Verbet {Qong} <sova>
förekommer med följande pronominala prefix:
{jIQong} <jag sover>
{bIQong} <du sover>
{Qong} <han/hon/den/det sover, de sover>
{maQong} <vi sover>
{SuQong} <ni sover>
I fallet {Qong} <han/hon/den/det sover, de sover> skulle subjektet
anges exakt i meningen eller av sammanhanget.
Denna uppsättning prefix används också när ett objekt är möjligt, men
okänd eller vagt. Sålunda kan {jIyaj} <jag förstår> användas när den
talande förstår saker i allmänhet, vet vad som pågår, eller förstår
vad en annan talande just har sagt. Det kan dock inte användas om att
förstå ett språk eller att förstå en person. Likaledes kan {maSop} <vi
äter> användas om den allmänna handlingen att äta, men inte om en
spicifik maträtt nämns.
De återstående prefixen kombinerar subjekt och objekt. Vissa av dem
exemplifieras nedan med verbet {legh} <se>.
{qalegh} <jag ser dig>
{cholegh} <du ser mig>
{vIlegh} <jag ser honom/henne/den/det/dem>
{mulegh} <han/hon/den/det/dem ser mig>
{Salegh} <jag ser er>
{tulegh} <ni ser mig>
{Dalegh} <du ser honom/henne/den/det/dem>
{Dulegh} <han/hon/den/det ser dig>
{julegh} <du ser oss>
{pIlegh} <vi ser dig>
{legh} <honom/henne/den/det/de ser honom/henne/den/det/dem>
{lulegh} <de ser honom/henne/den/det>
4.1.2. Imperativa prefix
En speciell uppsättning prefix används för imperativ, det vill säga
kommandon. Kommandon kan bara ges till <du> och <ni>.
OBJEKT inget jag han/hon/den/det oss dem
du {yI-} {HI-} {yI-} {gho-} {tI-}
ni {pe-} {HI-} {yI-} {gho-} {tI-}
Notera att, bortsett från ett undantag, används samma prefix oavsett
om kommandot ges till en eller flera personer. Det enda undantaget är
då ett kommando utan objekt ges. I sådana fall används det speciella
prefixet {pe-} om kommandot ges till flera personer. Här är några
exempel på imperativa prefix. Utropstecknen i översättningen anger att
det är frågan om kommandon.
{yIQong} <(du) sov!>
{peQong} <(ni) sov!>
{HIqIp} <slå mig!>
{ghoqIp} <slå oss!>
{yIqIp} <slå honom/henne/den/det!>
{tIqIp} <slå dem!>
För att ange en handling riktad mot sig själv i ett imperativt verb
(ex. tvätta dig!), används suffixet {-egh} <sig själv> tillsammans
med {yI-} eller {pe-} (se avsnitt 4.2.1)
4.1.3. Skriftkonvention
Prefix som anger subjekt och objekt kommer att översättas som
<subjekt-objekt>; ex. {qa-} <I-you>, {DI-} <vi-dem>. Imperativa prefix
kommer att översättas på liknande sätt, föregått av ordet <imperativ>:
{tI-} <imperativ: du-dem>.
Dessutom kommer prefix som kan indikera genus, och singular eller
plural att översättas korrekt, men vanligtvis utan alla alternativ
(ex. jag-honom/henne). Denna konvention kommer också att användas vid
översättning av meningar som innehåller dessa prefix; ex. {vIlegh}
<jag ser honom/henne>.
4.2.
Det finns nio typer av verbsuffix.
4.2.1. Typ 1: dig själv/varandra
{-egh} <sig själv>
Detta suffix används för att ange att handlingen som beskrivs av
verbet påverkar utföraren av handlingen, subjektet. Det kan översättas
med svenskans <sig själv>. Detta suffix kan endast användas
tillsammans med de prefix som inte anger något objekt.
{jIqIp'egh} <jag slår mig själv> ({qIp} <slå>)
{bIqIp'egh} <du slår dig själv>
{qIp'egh} <han/hon slår sig själv>
Det är också möjligt att använda detta suffix tillsammans med
imperativa verb. Liksom med icke-imperativ måste ett prefix som
indikerar "inget objekt" användas.
{yiqIp'egh} <slå dig själv!>
{peqIp'egh} <slå er själva!>
{-chuq} {varandra}
Detta suffix används endast tillsammans med pluralsubjekt. Det
översätts med <varandra>. Prefix som anger "inget objekt" används
också när detta suffix används.
{maqIpchuq} <vi slår varandra>
{SuqIpchuq} <ni slår varandra>
{qIpchuq} <de slår varandra>
{peqIpchuq} <slå varandra!>
4.2.2. Typ 2: vilja, benägenhet
Suffix av denna typ uttrycker hur mycket val subjektet har när det
gäller att utföra den handling som verbet beskriver eller hur benägen
subjektet är att utföra den.
{-nIS} <behöver>
{vIleghnIS} <jag behöver ?se/träffa? honom/henne> ({legh}
<se>)
{bISopnIS} <du behöver äta> ({Sop} <äta>)
{-qang} <villig>
{Heghqang} <han är villig att dö> ({Hegh} <dö>)
{qaja'qang} <jag är villig att berätta för dig> ({ja'}
<berätta>)
{-rup} <redo, förberedd> (om varelser)
{Heghrup} <han/hon är beredd att dö> ({Hegh} <dö>)
{qaleghrup} <jag är beredd att ?se/träffa? dig>
({legh} <se>)
{nuja'rup} <de är beredda att berätta för oss> ({ja'}
<berätta>)
{-beH} <redo, klar att användas> (om föremål)
{pojbeH} <(föremålet) är klart att analysera det>
({poj} <analysera>)
{labbeH} <(föremålet) är klart att sända data>
({lab} <sända data>)
Det finns också, är värt att notera, ett verb , {ghuS}, som betyder
<att vara beredd att avfyra eller projicera (något)>. Detta verb får
aldrig suffixet {-rup}. Det används främst om torpeder, så mycket att
objektet om det inte uttalas och inte framgår av sammanhanget antas
vara <torpeder>. Följaktligen betyder de båda följande meningarna <Var
redo att avfyra torpederna!> eller <Var redo vid torpederna!>
{cha yIghuS}
{yIghuS}
Verbet ghuS kan också användas om exempelvis raketer, missiler och
olika sorters energistrålar (vilka liksom torpeder förflyttar sig från
en punkt till en annan). Det används också om handlingen att spänna
det elastiska bandet på en slangbella. I det flesta andra fall då det
är fråga om att vara beredd krävs {-rup}.
{-vIp} <rädd>
{choHoHvIp} <du törs inte döda mig> ({HoH} <döda>)
{nuqIpvIp} <de är rädda för att slå oss> ({qIp} <slå>)
Detta suffix används sällan tillsammans med ett prefix som betyder
<jag> eller <vi>. Även om det är grammatiskt korrekt, är det ett
kulturellt tabu.
4.2.3. Typ 3: Förändring
Suffix av denna typ visar att den av verbet beskrivna handlingen
involverar en förändring av något slag jämfört med de förhållanden som
rådde innan handlingen ägde rum.
{-choH} <ändring av situation, ändring av riktning>
{maDo'choH} <vi börjar få tur, lyckan vänder> ({Do'}
<ha tur>)
{ghoSchoH} <han/hon börjar gå> ({ghoS} <gå>)
Det andra exemplet implicerar att att han eller hon inte gick eller
var på väg någon annanstans innan meningen yttrades. Lägg märke till
att översättningen av detta suffix kan vara svenskans <bli> eller
<börja>.
{-qa'} <fortsätta>
När man använder detta suffix menar man att en handling har pågått,
avbrutits och sedan påbörjats igen.
{vInejqa'} <jag fortsätter sökandet, jag letar efter
honom/henne igen> ({nej} <leta>)
4.2.4. Typ 4: Orsak
{-moH} <orsaka>
Att lägga detta suffix till ett verb visar att subjektet orsakar en
förändring av förhållanden eller får ett nytt läge att uppkomma.
{-tIjwI'ghom vIchenmoH} <jag bildar en äntringsgrupp>
({tIjwI'ghom} <äntringsgrupp>, {chen} <ta form, ta skepnad>)
Denna mening kan också översättas till <jag får en äntringsgrupp att
bildas>.
{HIQoymoH} <låt mig höra (något)> ({Qoy} <höra>)
Denna mening skulle tydligare kunna översättas till <orsaka att jag hör
något>. Notera att den inte skulle användas för att be om tillstånd att
lyssna; det är ett kommando.
Normalt innehåller inte den bästa svenska översättningen av ett verb
med {-moH} ordet <orsaka>. Till exempel skulle {chenmoH} <han/hon
tillverkar, skapar> översättas till <han/hon får det att ta form>
({chen} <ta form, ta skepnad>, men det skulle vara en klumpig svensk
mening.
4.2.5. Typ 5: Indefinit subjekt/Förmåga
De två suffix som tillhör typ 5 har inte mycket med varandra att göra
förutom att de båda tillhör typ 5. Resultatet av detta är att inget
verb kan förekomma med båda dessa suffix.
{-lu'} <indefinit subjekt>
Detta suffix andvänds för att visa att subjektet är okänt, odefinierat
eller allmänt. Eftersom subjektet alltid är detsamma (det vill säga,
det nämns aldrig), används de pronominala prefixen på ett annat
sätt. De prefix som normalt indikerar första- eller andra persons
subjekt och tredje persons singular objekt ({vI-, Da-, wI-, bo-})
används för att indikera första- eller andra persons objekt. Alltså
betyder {vI-}, som normalt betyder <jag gör något med honom/henne> i
ett verb med suffixet {-lu'} <någon/något gör något med mig>. På samma
sätt blir prefixet {vI-}, som normalt betyder <de gör något med
honom/henne>, <någon/något gör något med dem>.
{Daqawlu'} <någon/något minns dig> ({qaw} <minnas>)
{wIleghlu'} <någon/något ser oss> ({legh} <se>)
{Soplu'} <någon/något äter det> ({Sop} <äta>)
Verb med {-lu'} översätts ofta till svenska med passiv form.
{Daqawlu'} <du är ihågkommen>
{wIleghlu'} <vi är sedda>
{Soplu'} <det blir ätet>
När det används med verbet {tu'} <finna, observera> och ett tredje
persons singularobjekt (0) översätts resultatet, {tu'lu'} <någon/något
finner det> ofta till svenskans <det finns>.
{naDev puqpu' tu'lu'} <det finns barn här, någon/något finner
barn här> ({naDev} <häromkring>, {puqpu'}
<barn (plural)>)
{-laH} <kan, förmåga>
{jIQonglaH} <jag kan sova> ({Qong} <sova>)
{choleghlaH} <du kan se mig> ({legh} <se>)
{nuQaw'laH} <han/hon kan förstöra oss> ({Qaw'} <förstöra>)
4.2.6. Typ 6: Kvalifikation
Liksom substantivsuffix av typ 3, visar dessa suffix hur säker den
talande är på det som sägs.
{-chu'} <utmärkt, perfekt>
{jIyajchu'} <jag förstår utmärkt> ({yaj} <förstå>)
{baHchu'} <han/hon avfyrade torpeden perfekt> ({baH}
<avfyra (en torped)>)
{-bej} <verkligen, tveklöst>
{chImbej} <den är tveklöst tom> ({chIm} <vara tom>)
{nuSeHbej} <han/hon kontrollerar oss verkligen> ({SeH}
<kontrollera, behärska>
{-law'} <verkar, tycks>
{chImlaw'} <den verkar vara tom> ({chIm} <vara tom>)
{nuSeHlaw'} <han/hon tycks kontrollera oss> ({SeH}
<kontrollera, behärska>
Det sista suffixet uttrycker osäkerhet hos talaren och kan till och
med översättas till <jag tror> eller <jag misstänker>. Följaktligen
skulle de två senaste meningarna översättas till <jag tror att den är
tom> och <jag misstänker att han/hon kontrollerar oss>.
4.2.7. Typ 7: Aspekt
Klingonska uttrycker inte tempus (preteritum, perfekt, presens,
futurum). Detta framkommer av sammanhanget eller av andra ord i
meningen (som {wa'leS} <imorgon>). Språket kan dock uttrycka aspekt:
om en handling är avslutad eller inte och om en handling är en enstaka
händelse eller ett pågående förlopp.
Frånvaro av ett suffix an typ 7 betyder vanligen att handlingen inte
är avslutad och inte är ett pågående förlopp (det vill säga, den är
inte någon av de saker som indikeras med suffix av typ 7). Verb utan
typ 7-prefix översätts till svenskans presens.
{Dalegh} <du ser honom/henne> ({legh} <se>)
{qaja'} <jag berättar för dig> ({ja'} <berätta>)
När sammanhanget är lämpligt, kan verb utan suffix av typ 7 översättas
till svenskans futurum (<kommer att, ska>), men den verkliga känslan i
klingonskan ligger närmare svenska meningar som <vi flyger imorgon i
gryningen>, där ett verb i presens-form refererar till en framtida
händelse.
{-pu'} <perfekt>
Detta suffix uttrycker att en handling är avslutad. Det översätts ofta
till svenskans perfekt (<har gjort något>).
{Daleghpu'} <du har sett det> ({legh} <se>)
{vIneHpu'} <jag ville ha dem> ({neH} <vilja, vilja ha>)
{qaja'pu'} <jag berättade för dig> ({ja'} <berätta>)
7. Förkortad klingonska
Det föregående utkastet till grammatik beskriver "korrekt" klingonska, det vill
säga klingonska som den lärs ut i klingonska skolor och till icke-klingoner. När
den brukas till vardags brukar dock talad klingonska avvika något från sin
"korrekta" form, normalt genom utelämning av vissa element. Denna förkortade
form av talspråket, av grammatiker kallad förkortad klingonska, hörs ofta i
militära sammanhang, då snabbhet snarare än vältalighet anses fördelaktigt. Av
samma skäl, kan man förmoda, används förkortad klingonska av alla klingonska
samhällsgrupper.
Några av den förkortade klingonskans grunddrag beskrivs här nedan.
7.1. Kommandon
Vid kommandogivning kan imperativprefixet utelämnas, vilket lämnar kvar det
ensamma verbet.
Korrekt klingonska: *yIbaH* _Avfyra (torpederna)!_
Förkortad klingonska: *baH*
Korrekt klingonska: *wIy yIcha'* _Visa den ¿taktiska skärmen?!_
Förkortad klingonska: *wIy cha'*
(*wIy* _taktisk karta på monitor_, *cha'* _visa, projicera_)
Korrekt klingonska: *He chu' yIghoS* _Byt kurs!_
Förkortad klingonska: *He chu' ghoS*
(*He* _kurs, riktning_, *chu'* _vara ny_, *ghoS* _följa en kurs)
När objektet är avgörande och vad som ska göras med det är uppenbart (eller
borde vara uppenbart) för den tilltalade, kan objektet ensamt tjäna som
kommando.
Korrekt klingonska: *chuyDaH yIlaQ* _Avfyra ¿the Thrusters?!_
Förkortad klingonska: *chuyDaH* _¿Thrusters!?_
(*chuyDaH* _¿Thrusters?_, *laQ* _avfyra, ¿starta?_)
Korrekt klingonska: *HaSta yIcha'* _Visa den ¿visuella skärmen?!_
Förkortad klingonska: *HaSta* _¿Visuell skärm?!_
(*HaSta* _visuell skärmbild på monitor_, *cha'* _visa, projicera_)
Slutligen kan andra grammatiska tillägg, särskilt substantivsuffix, kan
utelämnas från kommandon.
Korrekt klingonska: *jolpa'Daq yIcha'* _Gå till transportrummet!_
Förkortad klingonska: *jolpa' yIjaH*
(*jolpa'* _transportrum_, *-Daq* _lokativ_, *jaH* _gå_)
När substantivsuffix kapas är det vanligt att också verbets imperativprefix
utelämnas.
7.2. Svar på kommandon, rapporter
Svar på kommandon och rapporter är också utsatta för förkortning.
Korrekt klingonska: *So'wI' vIchu'ta'* _Jag har slagit på ¿deflektorn?._
Korrekt klingonska: *So'wI' chu'lu'ta'* _¿Deflektorn har slagits på.?_
Förkortad klingonska: *So'wI' chu'ta'* _¿Deflektorn påslagen.?_
(*So'wI'* _¿deflektor?_, *vIchu'ta'* _jag har slagit på den_,
*chu'lu'ta'* _den har slagits på_)
I det föregående exemplet kan förkortningen bestå antingen i en kapning av
prefixet *vI-* _jag-den_ eller av suffixet *-lu'* _indefinit subjekt_.
Korrekt klingonska: *jIyajchu'* _Jag förstår perfekt._
Förkortad klingonska: *yajchu'* _Förstått perfekt._
(*yaj* _förstå_, *-chu'* _perfekt_)
I detta slutliga exempel är den förkortade formen ett sannolikt svar på en fråga
i förkortad form, som *yaj'a'* _Förstått?_ (jämför med *bIyaj'a'* _Förstår du?_
i korrekt klingonska.)
7.3. Upphetsning
I farofyllda situationer eller då omedelbar handling krävs, är klingoner benägna
att kapa pronominella prefix. Denna förkortade form är också vanlig då en
klingon är upphetsad av någon anledning.
Korrekt klingonska: *qama'pu' vIjonta' vIneH* _Jag ville ta fångar._
Förkortad klingonska: *qama'pu' jonta' neH* _Ville ha fångar!_
(*qama'pu'* _fångar_, *vIjonta'* _jag fångade dem_, *vIneH* _Jag vill ha dem_
I sammanhanget skulle det vara uppenbart att den talande är den som önskar (och
fångar), även om det pronominella prefixet *vI-* _jag-dem_ saknas.
| ©1998-2000, Copyright Björn Lindström, Klingonska Akademien, Uppsala. | ||