Arbetskopia.    Kritik mottages tacksamt.

 

Yens Wahlgrens bidrag

(sektion 5-5.2)

(Denna text har integrerats i KLO, men översättarens oförändrade text återges här i referenssyfte.)

5 Andra ord

Substantiv och verb utgör den allra största delen av klingonska ord. Det finns
ett fåtal andra som, förmodligen som en utväg, klumpas ihop av klingonska
språklärda i en klass som kallas rester. I någon mån är det möjligt att
klassificera resterna.

5.1 Pronomen

Som tillägg till possesivsuffix för substantiv (sektion 3.34) och pronomiella
prefix för verb (sektion 4.1) finns det en uppsättning av nio pronomen som är
självständiga ord.

jIH--jag
soH--dig
ghaH--honom/henne
'oH--den
'e'--det
net--det
maH--vi, oss
tlhIH--ni
chaH--de, dem
bIH--de, dem

Pronomenet chaH (de) används när man refererar till en grupp av varelser kapabla
att använda språk. I annat fall används bIH (de).

Pronomena 'e' och net används bara vid konstruktion av särskilda meningar (se
sektion 6.2.5)


Det finns inget genus i den klingonska grammatiken. Pronomen i tredje person
singular översätts med honom eller henne efter sammanhanget.

Pronomen kan användas som substantiv, men bara för emfas eller för att
förtydliga. De är inte nödvändiga. Sålunda är följande meningspar båda
grammatiskt korrekta.

yaS vIlegh jIH

yaS vIlegh jIH--jag ser officeren

jIH mulegh yaS
mulegh yaS--officeren ser mig

ghaH vIlegh jIH
ghaH vIlegh
vIlegh jIH
vIlegh--jag ser honom/henne

yaS--officer, vIlegh--jag ser honom/henne, mulegh--han/hon ser mig

De båda sista meningarna (vIlegh JIH, vIlegh)är faktiskt tvetydiga. De kunde
lika väl stå för -- jag ser dem. (verbprefixet vI- är antingen Jag--honom eller
Jag--dem). Om inte sammanhanget klargör vad som åsyftas kan ett pronomen
användas:

ghaH vIlegh--jag ser honom/henne
chaH vIlegh--jag ser dem

I possesiva konstruktioner används inte pronomen på samma sätt som substantiv. I
stället används uppsättningen av possesivsuffix för substantiv (sektion 3.3.4).

Slutligen kan pronomen användas som verb i betydelsen "jag är" etc. (se sektion
6.3).

5.2 Siffror

Ursprungligen hade klingonerna en talbas på tre till skillnad från vårt
decimalsystem som är baserat på 10. De räknade alltså som så: 1, 2, 3; 3+1, 3+2,
3+3; 2x3+1, 2x3+2, 2x3+3; 3x3+1, 3x3+1, 3x3+2, 3x3+3 och sen blev det
komplicerat. Sedan en tid tillbaka har det klingonska imperiet antagit ett
system baserat på talbasen tio enligt mer accepterad praxis.

Ingen vet säkert varför man bytte siffersystem. Men det är troligt att bytet
genomförde mer för att underlätta för klingonska forskare att ta del av
vetenskapliga fakta än av viljan att samarbeta.

De klingonska siffrorna är:

0 - pagh (betyder också "inget")
1 - wa'
2 - cha'
3 - wej
4 - loS
5 - vagh
6 - jav
7 - Soch
8 - chorgh
9 - Hut
10 - wa'maH

Högre tal formas genom att lägga till särskilda sifferbestämmande element till
grundsiffrorna (1-9). Sålunda består tio av wa' ett plus det sifferbestämmande
elementet för tio, maH.

11--wa'maH wa'
12--wa'maH cha'
etc.


Högre tal är baserade på maH tio, vatlh hundra och SaD eller SanID - tusental.
Båda är korrekta och är ungefär lika vanliga. Det är inte känt varför det finns
två varianter av just tusental.

20 - cha'maH -- (två tior)
30 - wejmaH--(tre tior)
etc.

100 - wa'vatlh--(en hundra)
200 - cha'vatlh--(två hundra)
etc.

1000 - wa'SaD eller wa'SanID--(en tusen)
2000 - cha'SaD eller cha'SanID--(två tusen)
etc.

Tal sammanfogas på samma sätt som i svenskan.

5347-- vaghSad wejvatlh loSmaH Soch
604 - javvatlh loS
31-- wejmaH wa'

Några av de sifferbestämmande elementen för högre tal är:

Tiotusen--netlh--
Hundra tusen-- bIp
Miljon--'uy'

2 000 000 - cha''uy'

Siffror används som substantiv. Och kan som sådant ensamt fungera som subjekt
eller objekt och kan modifiera ett annat substantiv.

Mulegh cha'--Två (av dem) ser mig
Mulegh de ser mig, cha' två)
Wa' yIHoH Döda en (av dem)!
(wa' en, yIHoH döda honom/henne


Föregående mening är också grammatiskt korrekt utan wa' eftersom prefixet yI-
indikerar ett objekt i singular. wa' används därför endast för emfas.

loS puqpu' eller loS puq--fyra barn
vaghmaH yuQmey eller vaghmaH yuQ--femtio planeter

Pluralsuffixen (-pu', -mey) är inte nödvändiga när en siffra nämns.
När siffror används för numerering, till skillnad från vid räkning, kommer de efter substantivet. Jämför:

DuS wa'--torpedtub nummer ett
Wa' DuS--en torpedtub

Ordningstal får man genom att lägga till -DIch till talet.

wa'DIch - första
cha'DIch - andra
HutDIch - nionde

Ordningstal följer substantivet.

meb cha'Dich--andra gästen

Lägg till -logh till ett tal och du får repetition.

wa'logh - en gång
cha'logh - två gånger
Hutlogh - nio gånger

Dessa siffror fungerar i denna mening som adeverbial (sektion 5.4)