webmaster@klingonska.org

http://klingonska.org/klo/bidrag/wallius.html

Ändrad: 2007-07-15, 06:17

Arbetskopia.
Kritik mottages tacksamt.

Robert Wallius bidrag

(Lite spridda sektioner.)

(Denna text har integrerats i KLO, men översättarens oförändrade text återges här i referenssyfte.)

1 FÖRORD

Orden i Klingon kan delas in i tre huvudgrupper; Substantiv, Verb och Övriga Ord. För att framställa Klingonljuden korrekt krävs dock en hel del träning. Det finns dessutom skriftregler som avviker från det vanliga i såväl svenska som engelska.

Ordboken börjar därför med en genomgång av dessa viktiga aspekter. När du övar, kom i håg att tala kraftfullt och stolt. Att saliv skvätter ur munnen är helt normalt. Sättet du talar på är minst lika viktigt som det du säger. Du talar nu KRIGARENS tungomål!

2.1.4 TYP 4: ÄGANDE, UTPEKANDE

	SINGULARIS	PLURALIS
1:	"min/mitt" -wIj (-wI')	"mina" -maj (-ma')
2:	"din/ditt" -lIj (-lI')	"era" -raj (-ra')
3:	"hans/hennes/dess" -Daj	"deras" -chaj

Suffixen inom paranteser används när man refererar till personer.
-vam
-vetlh

2.1.5 TYP 5: ROLL, FUNKTION

-Daq
-vo'
-mo'
-vaD
-'e'

2.2 SUFFIX VID NYA KOMBINATIONER

Man kan konstruera ett slags tillfälligt sammansatt substantiv genom att placera två i följd, i formen S1 S2. Då blir S1 ägare till S2, S1's S2 så att säga. Orden nuH "vapen" och pegh "hemlighet", blir nuH pegh "vapnets hemlighet".

När denna konstruktion används, får suffix av typ 5 (syntaktiska markörer) endast följa det andra substantivet. Övriga suffixtyper kan dock användas obehindrat på bägge substantiven.

4 VERB

Verben är en stor och viktig grupp. Likt substantiven kan verben följas av suffix. Dessutom måste verbet föregås av ett prefix. Om numren indikerar suffixen, ser strukturen ut så här: PREFIX - VERB - 1 - 2 - 3 - 4 - 5 - 6 - 7 - 8 - 9

3.1 PREFIX

Prefixen har två funktioner, att ange vem som utför verbets handling (subjekt), och när det är relevant, vem som är mottagare av handlingen (objekt).

3.1.1 PRONOMEN

OBJEKT: SUBJEKT	INGEN	MIG	DIG	HONOM HENNE DEN DET	OSS	ER	DEM
JAG:	jI-	-	qa-	vI-	-	Sa-	vI-
DU:	bI-	cho-	-	Da-	ju-	-	Da-
HAN HON DEN DET:	0	mu-	Du-	0	nu-	lI-	0
VI:	ma-	-	pI-	wI-	-	re-	DI-
NI:	Su-	tu-	-	bo-	che-	-	bo-
DE:	0	mu-	nI-	lu-	nu-	lI-	0

3.1.2 IMPERATIV

OBJEKT: SUBJEKT	INGEN	MIG	HONOM HENNE DEN DET	OSS	DEM
DU:	yI-	HI-	yI-	gho-	tI-
NI:	pe-	HI-	yI-	gho-	tI-

3.2 SUFFIX

Verbens suffix följer samma regler som substantivens suffix. Endast ett suffix av varje typ är tillåtet, och korrekt ordningsföljd måste användas. Det finns hela nio stycken typer att välja från.

3.2.1 TYP 1: SJÄLVPÅVERKAN

-egh "(sig) själv"

3.2.2 TYP 2: FRIHET, INSTÄLLNING

-nIS "behöver"
-qang "villig"
-rup "redo" "förberedd" (person)
-beH "redo" "förberedd" (utrustning)
-vIp "rädd" Används aldrig ihop med prefixet "jag" eller "vi". En Klingon erkänner aldrig rädsla!

3.2.3 TYP 3: FÖRÄNDRING

-choH "förändra" "transformera" "vända"
-qa' "fortsätta" "återgå"

3.2.4 TYP 4: ORSAK

-moH "orsaka" "skapa"

3.2.5 TYP 5: OBESTÄMD FORM / FÖRMÅGA

-lu' "någon/något"
-laH "kan"

3.2.6 TYP 6: ATTITYD, ÖVERTYGELSE

-chu' "klart" "perfekt"
-bej "säkert" "utan tvekan"
-law' "uppenbarligen"

3.2.7 TYP 7: TIDSASPEKT

-pu' "slutfört" "avklarat" (allmän dåtid)
-ta' "slutfört" "avklarat" (medveten handling)
-taH "pågående" (igen och igen)
-lI' "pågående" (känt mål)

3.2.8 TYP 8: EXTREM HÖVLIGHET

-neS "ärade"

3.2.9 TYP 9: ROLL, FUNKTION

3.3 FLYTTBARA SUFFIX

3.4 VERB ERSÄTTER ADJEKTIV

5 ÖVRIGA ORD

4.1 FRISTÅENDE PRONOMEN

4.2 TALSYSTEM

4.3 KONJUNKTIONER

4.4 ADVERB

4.5 UTROP

4.6 NAMN OCH ADRESSER

6 SYNTAX

5.1 ENKLA MENINGAR

5.2 KOMPLEXA MENINGAR

5.2.1 KOMBINERADE MENINGAR

5.2.2 UNDERSTÄLLDA SATSER

5.2.3 RELATERADE SATSER

5.2.4 SATSER MED SYFTE/MÅL

5.2.5 MENINGAR SOM ENSKILDA OBJEKT

5.3 "ATT VARA"

5.4 FRÅGOR

5.5 KOMMANDON

5.6 KOMPARATIV OCH SUPERLATIV

7 ORDLISTA

6.1 SUBSTANTIV

6.2 VERB

6.3 PRONOMEN

6.4 TALSYSTEM

6.5 KONJUNKTIONER

6.6 ADBVERB

6.7 UTROP


	©1998-2000, Copyright Robert Wallius, Klingonska Akademien, Uppsala.