Arbetskopia.    Kritik mottages tacksamt.

 

Alternativ guide till de klingonska affixen

1. Pronominella prefix

		O B J E K T
		jIH	maH	SoH	tlhIH	ghaH 'oH	chaH bIH	pagh
S U  B  J E K T	SoH (ra')	HI­	gho­			yI­	tI­	yI­
	tlhIH (ra')	HI­	gho­			yI­	tI­	pe­
	jIH			qa­	Sa­	vI­	vI­	jI­
	maH			pI­	re­	wI­	DI­	ma­
	SoH	cho­	ju­			Da­	Da­	bI­
	tlhIH	tu­	che­			bo­	bo­	Su­
	ghaH/'oH	mu­	nu­	Du­	lI­	­	­	­
	chaH/bIH	mu­	nu­	nI­	lI­	lu­	­	­
	vay'	vI-lu'	wI-lu'	Da-lu'	bo-lu'	-lu'	lu-lu'	-lu'

 

Bindestrecket i tabellen symboliserar verbet. Då ett bindestreck förekommer utan prefix, betyder detta att verbet ska vara prefixlöst. En tom ruta betyder att denna kombination av subjekt/objekt inte kan skrivas med endast ett verbprefix. (Det reflexiva suffixet -'egh "sig själv" kan användas tillsammans med alla objektlösa prefix [sista kolumnen, med rubriken pagh "ingen"], likaså kan det reciproka suffixet -chuq "varandra" användas av de objektlösa suffix vars subjekt är i plural.) Då ordet ra' "beordra, kommendera" står i samband med subjektet betyder att det är ett imperativ.
     Den här tabellen över klingonskans pronomeniella suffix är konstruerad så att likadana prefix placerats intill varandra. Detta underlättar sökningen efter ett visst klingonskt prefix och dess betydelser. Alla pronomen i tabellen har översatts till klingonska, vilket tvingar läsare att lära sig dessa grundläggande ord. Kombinationer med prefix plus suffixet -lu' har tagits med i tabellen, eftersom jag ofta funnit dem förvirrande och lätta att ta miste på.

2. Verbsuffix

1.	Sig själv/varandra
		­'egh		sig själv
		­chuq		varandra (kan endast användas med plural subjekt)
2.	Villighet/benägenhet
		­nIS		behöver
		­qang		villig
		­rup		redo, beredd (används om varelser)
		­beH		redo, iordningställd (används om apparater)
		­vIp		rädd (kulturellt tabu att använda med subjekt i första person)
3.	Förändring
		­choH		förändring i tillstånd, förändring i riktning
		­qa'		fortsätta, göra igen
4.	Orsak
		­moH		orsaka
5.	Indefinit subjekt/förmåga
		­lu'		indefinit subjekt
		­laH		kan
6.	Kvalifikation
		­chu'		perfekt, tydligt
		­bej		definitivt, tveklöst
		­law'		antagligen, nog, verkar vara
		­ba'		uppenbarligen [TKDa]
7.	Aspekt
		­pu'		perfektiv
		­ta'		utfört, gjort
		­taH		pågående
		­lI'		fortskridande, framskridande
8.	Hedersbetygande
		­neS		hedersbetygande (används endast vid tilltal av överordnad, aldrig nödvändigt)
9.	Syntaktiska markörer
		­DI'		när, så snart som
		­chugh		om, ifall
		­pa'		innan, före
		­vIS		medan
		­bogh		som (markerar relativ bisats)
		­meH		i syfte att
		­mo'		på grund av [TKDa]
		­'a'		interrogativ
		­jaj		må, månde (konjunktiv) [TKDa]
		­wI'		en som gör, sak som gör, en som är
		­ghach		substantiviserare [TKDa] (föregås alltid av minst ett annat suffix)
S.	Strövare
		­be'		inte (används ej i imperativ, då används ­Qo' istället)
		­Qo'		gör inte!, tänker inte (kommer sist, om inte följd av ett suffix typ 9)
		­Ha'		negera, göra ogjort (kommer alltid direkt efter verbet)
		­qu'		emfatiskt, framhävande

 
De tre strövarna ­be', ­qu' och ­Ha' har alla setts på verb som fungerar adjektivistiskt. (wanI' ramqu' "en väldigt oviktig händelse" [TKD s.50] yIHmey lI'be' "oanvändbara tribblar" [CK] Duj ngaDHa' "instabil farkost" [KGT s.150])

3. Substantivsuffix

1.	Augmentativ, diminutiv, affektion
		­'a'		augmentativ
		­Hom		diminutiv
		­oy		affektion [TKDa]
2.	Numerus
		­pu'		plural (för varelser förmögna till språk)
		­Du'		plural (för kroppsdelar)
		­mey		plural (generell användning)
3.	Kvalifikation
		­qoq		så kallad
		­Hey		synbar, skenbar
		­na'		definitiv
4.	Possesiv/demonstrativ
		­wIj		min, mitt
		­wI'		min, mitt (substantiv förmöget till språk)
		­maj		vår, vårt
		­ma'		vår, vårt (substantiv förmöget till språk)
		­lIj		din, ditt
		­lI'		din, ditt (substantiv förmöget till språk)
		­raj		er, ert
		­ra'		er, ert (substantiv förmöget till språk)
		­Daj		hans, hennes, dess
		­chaj		deras
		­vam		den här
		­vetlh		den där
5.	Syntaktiska markörer
		­Daq		lokativ
		­vo'		från
		­mo'		på grund av, beroende på
		­vaD		för, avsedd för
		­'e'		tema, ämne

 

4. Särskilda numeriska suffix

1.  Sifferbildande element     ­maH     tio     ­vatlh     hundra     ­SaD / ­SanID     tusen     ­netlh     tiotusen     ­bIp     hundratusen     ­'uy'     miljon 2.  Ordningstal/upprepningar     ­DIch     bildar ordningstal ("första", "andra" etc., ordet följer substantivet)     ­logh     bildar upprepningar ("en gång", "två gånger" etc., ordet fungerar som adverb)   [Indelningen av de numeriska suffixen i typer görs inte i TKD. Denna indelning har sitt ursprung i ett datorprogram jag skrev som behövde kunna distingera de två sorterna numeriska suffix. Indelningen känns dock logisk och har därför inkluderats här. Jag vill dock på intet sätt hävda att detta skulle vara auktoriserat av varken MO eller KLI. /övers.anm.]