: -*- html -*- title: Klingonsk ordbok author: zrajm year: 1998-2000 lang: sv prev: grammatik-00 next: grammatik-02 1. Klingonskans ljud [[**]] =========================== Det är svårt att exakt beskriva det klingonska språkets ljud utan att använda komplex fonologisk och anatomisk terminologi. Det som här följer, därför, är tänkt bara som en guide till uttalet. Det bästa sättet att lära sig uttalet och elliminera alla spår av jordisk, eller annan brytning, är att bli vän med en grupp klingoner och sedan tillbringa mycket tid med att umgås med dem. Väldigt få icke-klingoner talar klingonska utan bryting. Systemet som används för att skriva klingonska i den här ordboken har utvecklats så att de som redan kan engelska ska få ett minimala svårigheter att ungefärligen kunna uttala klingonska ord och meningar. [[Som Marc Okrand själv säger ovan undviks fonologisk teminologi helt och hållet i beskrivningen av klingonskans ljud. Då jag finner detta onödigt förlamande, har jag här valt att inkludera dessa beskrivingar, såsom jag förstått dem vara efter diskussion med lingvister och klingonintresserade medlemmar av [Klingonska språkinstitutet][KLI]. Särskilt vill jag i sammanhanget nämna Nick Nicholas, som kommit med många värdefulla synpunkter. Om termerna känns tillkrånglade eller obekanta, kan du lungt ignorera dem, och ändå ha behållning av texten.]] [KLI]: http://www.kli.org 1.1. Konsonanter [[*]] ---------------------- {b} Som i engelskans _bronchitis_ eller _gazebo_. En del klingoner uttalar detta ljud som om det vore ett {m} och ett {b} uttalat nästan samtidigt. Engelsktalande kan närma sig detta ljud genom att säga _imbalance_ utan det inledande _i_-ljudet. Ett litet fåtal klingoner uttalar {b} som om det vore {m}. [[Tonande bilabial klusil.]] {ch} Som i engelskans _chew_ eller _artichoke_. [[Tonlös palato-alveolär affrikata.]] {D} Det här ljudet är nästan som engelskans _d_ som i _dream_ eller _android_, men inte riktigt. Engelskans _d_ görs genom att tungspetsen nuddar den del av gommen som är precis bakom överkäkens tänder. Klingonskans {D} kan närmast uppnås av engelsktalande genom att nudda med tungspetsen vid gommen vid en punkt mitt emellan tänderna och gomseglet (eller mjuka gommen), den del av gommen som är ganska mjuk. [[Detta är ett ljud som i svenskan stavas _rd_ och återfinns i ord som _värd_, _mord_ etc.]] Som med klingonska {b}, uttalar en del talare {D} mer som _nd_, och en distinkt minoritet det som om det vore {n} -- men, naturligtvis, med tungan i samma position som för {D}. [[Tonande retroflex klusil.]] {gh} Det här liknar ingenting i svenskan. Det kan uttalat genom att placera tungan i samma position som du skulle för att säga _g_ som i _glufsa_, men slappna av något i tungan och humma. Detta är är samma sak som klingonskans {H} (se nedan), fast stämbanden vibrerar samtidigt. [[Tonande velar frikativa.]] {H} Det här ljudet liknar inte heller något i svenskan, utan uttalas som _ch_ i namnet på den tyska kopositören _Bach_ eller den jiddiska skålen _l'chaim_, eller _j_et i den mexicanska staden _Tijuana_ i _Baja California_. Det görs på samma sätt som klingonska {gh}, men artikuleras med ett väldigt grovt, starkt raspande. Till skillnad från klingonska {gh}, vibrerar stämbanden inte när man säger klingonska {H}. [[Tonlös velar frikativa.]] {j} Som i engelskans _junk_, med ett inledande _d_-ljud; aldrig någonsin som i svenskans _ljus_. [[Tonande palato-alveolär frikativa.]] {l} Som i svenskans _löpa_ eller _alkemi_. [[Tonande alveolär lateral approximant.]] {m} Som i svenskans _muddra_ eller _pneumatisk_. De fåtalet klingoner som uttalar {b} som {m} skulle säga klingonskans {baH} _fire (a torpedo)_ och {maH} _vi_ på samma sätt, och bli tvugna att memorera vilket ord som stavas på vilket sätt. [[Tonande bilabial nasal.]] {n} Som i svenskans _nektarin_ eller _tunna_. De klingoner som uttalar {D} mera som {n} kan utan svårighet artikulera och höra skillnad mellan de två ljuden. Även ett {D} som låter som {n} uttalas med tungan i samma position i klingonskans {D}, inte det vanliga svenska _d_. Klingonska {n} produceras med tungan i samma position som det vanliga svenska _d_. [[Tonande alveolär nasal.]] {ng} Som i svenskans _kung_; aldrig som i _angrepp_ eller _angelägen_. Bokstaven _g_ uttalas aldrig som ett eget ljud. Detta ljud förekommer aldrig först i ett ord i svenskan, men däremot i ett flertal ord på klingonska. Svensktalande kan öva på på att säga detta ljud genom att säga _finger_, och sen säga det ingen utan det inledande _fi-_. [[Tonande velar nasal.]] {p} Som i _parallax_ eller _förolämpning_. [[Aspirerad tonlös bilabial klusil.]] [[¿bra exempel?]] {q} FIXME [[Aspirerad tonlös uvular klusil.]] {Q} FIXME [[Tonlös uvular affrikata.]] {r} FIXME [[Tonande apiko-alveolär vibrant.]] {S} FIXME [[Tonlös retroflex frikativa.]] {t} FIXME [[Aspirerad tonlös alveolär eller dental klusil.]] {tlh} FIXME [[Alveolär lateral affrikata.]] {v} FIXME [[Tonande labiodental affrikata.]] {w} FIXME [[Tonande rundad labiovelar approximant.]] {y} FIXME [[Tonande palatal central approximant.]] {'} FIXME [[Laryngal klusil.]] 1.2. Vokaler ------------ {a} FIXME [[Öppen bakre orundad vokal.]] {e} FIXME [[Halvöppen främre orundad vokal.]] {I} FIXME [[Slapp sluten främre orundad vokal.]] {o} FIXME [[Halvsluten bakre rundad vokal.]] {u} FIXME [[Sluten bakre rundad vokal.]] 1.3. Betoning ------------- FIXME -- Oöversatt delkapitel [[eof]]