: -*- html -*-
title: Klingonsk ordbok
author: zrajm
year: 1998-2000
lang: sv
prev: grammatik-00
next: grammatik-02
1. Klingonskans ljud [[**]]
===========================
Det är svårt att exakt beskriva det klingonska språkets ljud utan att använda
komplex fonologisk och anatomisk terminologi. Det som här följer, därför, är
tänkt bara som en guide till uttalet. Det bästa sättet att lära sig uttalet och
elliminera alla spår av jordisk, eller annan brytning, är att bli vän med en
grupp klingoner och sedan tillbringa mycket tid med att umgås med dem. Väldigt
få icke-klingoner talar klingonska utan bryting.
Systemet som används för att skriva klingonska i den här ordboken har
utvecklats så att de som redan kan engelska ska få ett minimala svårigheter att
ungefärligen kunna uttala klingonska ord och meningar.
[[Som Marc Okrand själv säger ovan undviks fonologisk teminologi helt och
hållet i beskrivningen av klingonskans ljud. Då jag finner detta onödigt
förlamande, har jag här valt att inkludera dessa beskrivingar, såsom jag
förstått dem vara efter diskussion med lingvister och klingonintresserade
medlemmar av [Klingonska språkinstitutet][KLI]. Särskilt vill jag i
sammanhanget nämna Nick Nicholas, som kommit med många värdefulla synpunkter.
Om termerna känns tillkrånglade eller obekanta, kan du lungt ignorera dem, och
ändå ha behållning av texten.]]
[KLI]: http://www.kli.org
1.1. Konsonanter [[*]]
----------------------
{b} Som i engelskans _bronchitis_ eller _gazebo_. En del klingoner uttalar
detta ljud som om det vore ett {m} och ett {b} uttalat nästan samtidigt.
Engelsktalande kan närma sig detta ljud genom att säga _imbalance_ utan det
inledande _i_-ljudet. Ett litet fåtal klingoner uttalar {b} som om det vore
{m}. [[Tonande bilabial klusil.]]
{ch} Som i engelskans _chew_ eller _artichoke_. [[Tonlös palato-alveolär
affrikata.]]
{D} Det här ljudet är nästan som engelskans _d_ som i _dream_ eller _android_,
men inte riktigt. Engelskans _d_ görs genom att tungspetsen nuddar den del av
gommen som är precis bakom överkäkens tänder. Klingonskans {D} kan närmast
uppnås av engelsktalande genom att nudda med tungspetsen vid gommen vid en
punkt mitt emellan tänderna och gomseglet (eller mjuka gommen), den del av
gommen som är ganska mjuk. [[Detta är ett ljud som i svenskan stavas _rd_ och
återfinns i ord som _värd_, _mord_ etc.]] Som med klingonska {b}, uttalar en
del talare {D} mer som _nd_, och en distinkt minoritet det som om det vore {n}
-- men, naturligtvis, med tungan i samma position som för {D}. [[Tonande
retroflex klusil.]]
{gh} Det här liknar ingenting i svenskan. Det kan uttalat genom att placera
tungan i samma position som du skulle för att säga _g_ som i _glufsa_, men
slappna av något i tungan och humma. Detta är är samma sak som klingonskans {H}
(se nedan), fast stämbanden vibrerar samtidigt. [[Tonande velar frikativa.]]
{H} Det här ljudet liknar inte heller något i svenskan, utan uttalas som _ch_ i
namnet på den tyska kopositören _Bach_ eller den jiddiska skålen _l'chaim_,
eller _j_et i den mexicanska staden _Tijuana_ i _Baja California_. Det görs på
samma sätt som klingonska {gh}, men artikuleras med ett väldigt grovt, starkt
raspande. Till skillnad från klingonska {gh}, vibrerar stämbanden inte när man
säger klingonska {H}. [[Tonlös velar frikativa.]]
{j} Som i engelskans _junk_, med ett inledande _d_-ljud; aldrig någonsin som i
svenskans _ljus_. [[Tonande palato-alveolär frikativa.]]
{l} Som i svenskans _löpa_ eller _alkemi_. [[Tonande alveolär lateral
approximant.]]
{m} Som i svenskans _muddra_ eller _pneumatisk_. De fåtalet klingoner som
uttalar {b} som {m} skulle säga klingonskans {baH} _fire (a torpedo)_ och {maH}
_vi_ på samma sätt, och bli tvugna att memorera vilket ord som stavas på vilket
sätt. [[Tonande bilabial nasal.]]
{n} Som i svenskans _nektarin_ eller _tunna_. De klingoner som uttalar {D} mera
som {n} kan utan svårighet artikulera och höra skillnad mellan de två ljuden.
Även ett {D} som låter som {n} uttalas med tungan i samma position i
klingonskans {D}, inte det vanliga svenska _d_. Klingonska {n} produceras med
tungan i samma position som det vanliga svenska _d_. [[Tonande alveolär
nasal.]]
{ng} Som i svenskans _kung_; aldrig som i _angrepp_ eller _angelägen_.
Bokstaven _g_ uttalas aldrig som ett eget ljud. Detta ljud förekommer aldrig
först i ett ord i svenskan, men däremot i ett flertal ord på klingonska.
Svensktalande kan öva på på att säga detta ljud genom att säga _finger_, och
sen säga det ingen utan det inledande _fi-_. [[Tonande velar nasal.]]
{p} Som i _parallax_ eller _förolämpning_. [[Aspirerad tonlös bilabial
klusil.]] [[¿bra exempel?]]
{q} FIXME [[Aspirerad tonlös uvular klusil.]]
{Q} FIXME [[Tonlös uvular affrikata.]]
{r} FIXME [[Tonande apiko-alveolär vibrant.]]
{S} FIXME [[Tonlös retroflex frikativa.]]
{t} FIXME [[Aspirerad tonlös alveolär eller dental klusil.]]
{tlh} FIXME [[Alveolär lateral affrikata.]]
{v} FIXME [[Tonande labiodental affrikata.]]
{w} FIXME [[Tonande rundad labiovelar approximant.]]
{y} FIXME [[Tonande palatal central approximant.]]
{'} FIXME [[Laryngal klusil.]]
1.2. Vokaler
------------
{a} FIXME [[Öppen bakre orundad vokal.]]
{e} FIXME [[Halvöppen främre orundad vokal.]]
{I} FIXME [[Slapp sluten främre orundad vokal.]]
{o} FIXME [[Halvsluten bakre rundad vokal.]]
{u} FIXME [[Sluten bakre rundad vokal.]]
1.3. Betoning
-------------
FIXME -- Oöversatt delkapitel
[[eof]]