: -*- html -*-
title: Klingonsk ordbok
author: zrajm
year: 1998-2000
lang: sv
prev: grammatik-03
next: grammatik-04
3. Substantiv [[**]]
====================
Det finns olika slags substantiv i klingonska.
3.1. Enkla substantiv [[**]]
----------------------------
Enkla substantiv, liksom enkla substantiv på svenska, är enkla ord; till
exempel, {DoS} _mål(-tavla)_ eller {QIH} _förintelse_.
3.2. Komplexa substantiv [[**]]
-------------------------------
Komplexa substantiv, å andra sidan, består av mer än en del.
3.2.1. Sammansatta substantiv [[**]]
------------------------------------
Sammansatta substantiv består av två eller tre substantiv i rad, i
likhet med svenskans _daggmask_ (_dagg_ plus _mask_) eller _lösenord_
(_lösen_ plus _ord_). Till exempel, {jolpa'} _transporter rum_ som
består av {jol} _transportstråle_ plus {pa'} _rum_.
3.2.2. Verb plus {-wI'} [[**]]
------------------------------
En annan grupp komplexa substantiv består av ett verb följt av ett
suffix som betyder _någon som gör_ eller _sak som gör_. Det svenska
suffixet _-are_ (som i _arbetare_ "en som arbetar") fungerar ungefär
likadant. På klingonska är suffixet {-wI'}. Det förekommer, till
exempel, i {baHwI'} _skytt, artillerist_, vilket består av verbet
{baH} _avfyra, skjuta (en torped)_ plus {-wI'} _någon som gör_.
{baHwI'} betyder altså bokstavligen "någon som avfyrar [en torped]".
På samma sätt kommer {QumwI'} _kommunikator_ av {Qum}
_kommunicera_ plus {-wI'} _sak som gör_. {QumwI'} är en "sak som
kommunicerar".
Ett substantiv bildat genom att lägga till {-wI'} är ett
regelrätt substantiv, och kan således användas tillsammans med ett annat
substantiv för att bilda ett sammansatt substantiv. Till exempel,
{tIjwI'ghom} _bordningspatrull_ kommer av {tIjwI'} _någon som
bordar_ och {ghom} _grupp_; och {tIjwI'} kommer av {tIj}
_borda_ plus {-wI'}.
[[Exemplet {QumwI'} ovan har ersatt {So'wI'} tills vidare (hur i h-e säger man
_cloaking device_ på svenska?) /övers.anm.]]
3.2.3. Andra komplexa substantiv [[**]]
---------------------------------------
Det finns åtskilliga substantiv i klingonskan som består av två eller,
mer sällan, tre stavelser, men som inte är komplexa substantiv av typerna
beskrivna ovan. Dessa substantiv bildades förmodligen någon gång genom
kombinerandet av flera enkla substantiv, men ett eller alla av de
substantiv som bildar det komplexa substantivet används inte längre, så det
är inte möjligt (utan omfattande etymologiska undersökningar) att veta vad
de individuella delarna betyder.
Till exempel betyder {'ejDo'} _stjänkryssare_. Stavelsen
{'ej} förekommer också i {'ejyo'} _Stjärnflottan_. Det finns,
emellertid, inga kända klingonska ord {'ej}, {Do'} eller {yo'}
som har något att göra med Stjärnflottan, stjärnkryssare, Federationen,
eller rymdfarkoster av något slag. Det förefaller sannorlikt att {Do'}
är ett gammal-klingonskt ord som betyder _rymdfarkost_ (det moderna
klingonska ordet är {Duj}) som inte används någonstans utom i
substantivet {'ejDo'}. Utan vidare studier för blir dock detta en ren
hypotes.
[[_Stjärnflottan_ avser naturligtvis _Starfleet_, _stjärnkryssare_ är ett
försökt till översätting av _starship_, som behåller distiktionen mellan
_starship_ och _spaceship_. Kritik kring denna översätting mottages tacksamt av
[mig][zrajm]. /övers.anm.]]
[zrajm]: mailto:zrajm@klingonska.org
3.3. Substantivsuffix [[**]]
----------------------------
All substantiv, både enkla och komplexa, kan följas av ett eller fler
suffix. Om det är två eller fler suffix, måste suffixen följa en bestämd
ordning. Suffixen kan kan klassificeras med utgångspunkt från deras
inbörders ordning efter substantivet. Det finns fem typer av suffix (vilka,
av bekvämlighesskäl, kommer att nummreras från 1 till 5). Typ 1 suffix
följer direkt efter substantivet, Typ 2 följer efter de av Typ 1; Typ 5
suffix kommer sist. Detta kan illustreras på följande sätt:
> SUBSTANTIV--1--2--3--4--5
Naturligtvis, om inget suffix av Typen 1 används, men ett suffix av
Typen 2 används, så kommer Typ 2 suffixet direkt efter substantivet. Om ett
suffix av Typen 5 är det enda förekommande suffixet, så kommer det direkt
efter substantivet. Bara när två eller fler suffix används blir deras
ordning uppenbar.
Det finns åtminstonde två suffix av varje suffixtyp. Bara ett
suffix av varje typ kan användas sammtidigt. Det vill säga, ett substantiv
kan inte följas av, till exempel, två eller tre Typ 4 suffix,
De ingående suffixen för varje typ av suffix följer här.
3.3.1. Typ 1: Augmentativ/diminutiv, affektion [[**]]
-----------------------------------------------------
### {-'a'} _augmentativ_
Detta suffix indikerar att det substantivet refererar till är
större, viktigare, eller kraftfullare än det skulle vara utan suffixet.
> |--------------------|------------------------------|
> | {SuS} _vind, bris_ | {SuS'a'} _stark vind, storm_ |
> | {Qagh} _misstag_ | {Qagh'a'} _rejäl blunder_ |
> | {woQ} _makt_ | {woQ'a'} _yttersta makten_ |
### {-Hom} _diminutiv_
Detta är motsattsen till augumentativsuffixet. Det indikerar att
det substantivet refererar till är mindre, mindre viktigt eller mindre
kraftfullt än det skulle vara utan suffixet.
> |--------------------|---------------------------------------|
> | {SuS} _vind, bris_ | {SuSHom} _vindpust_ |
> | {roj} _fred_ | {rojHom} _vapenvila, tillfällig fred_ |
### {-oy} _affektion_ [TKDa]
Detta är ett sällan använt, men i vilket fall mycket intressant
suffix. Det är ett väldigt karakteristiskt då det är det enda suffixet som
börjar med en vokal snarare än en konsonant. (Även då det inte finns några
exempel på detta, så misstänks det att {'} sätts in framför detta
suffix när det följer något av de få substantiv som slutar på vokal.)
Suffixet följer vanligen ett substantiv som referar till en släkting
(_mor_, _far_, etc.), men det kan också följa ett substantiv för ett djur,
särskilt ett sällskapsdjur, och betyder att talaren är särsklit fäst vid
det som substantivet refererar till. Det rekomenderas starkt att
icke-infödda klingonsktalande undviker detta suffix om de inte är säkra vad
de ger sig in på.
> |-------------------|------------------|
> | {vav} _far_ | {vavoy} _pappa_ |
> | {be'nI'} _syster_ | {be'nI'} _syrra_ |
3.3.2. Typ 2: Numerus [[*]]
---------------------------
Precis som på svenska har ett klingonskt substantiv i singular inget
speciellt suffix som indikerar att det är singular: {nuH} _vapen_ refererar
till ett enda vapen av vilket slag som helst. Till skillnad från svenska,
däremot, innebär avsaknaden av ett specifikt singularsuffix inte alltid att
substantivet är i singularis. På klingonska kan nämligen ett substantiv utan
pluralsuffix ändå referera till fler än en enhet. Att substantivet är i plural
indikeras då med pronomen, antingen genom verbprefix (se sektion
4.1), eller i kontexten. Till exempel, {yaS}
_officer_ kan referera till en enda officer eller en grupp officerare, beroende
på andra ord i meningen, eller diskussionens kontext.
Jämför:
> |--------------------------------------|
> | {yaS vImojpu'} _Jag blev officer._ |
> | {yaS DImojpu'} _Vi blev officerare._ |
> | {yaS jIH} _Jag är officer._ |
> | {yaS maH} _Vi är officerare._ |
I det första meningsparet är verbprefixet den enda skillnaden (här endast
ofullständigt beskrivet; se sektion 4.1): {vI-}
_jag_, {DI-} _vi_. I det andra paret är det pronomina är skillnaden:
{jIH} _jag_, {maH} _vi_.
Under vissa omständigheter är kontexten det enda sättet att veta
hurvida substantivet refererar till en eller flera enheter. Sålunda kan {yaS
mojpu'} översättas antingen _han/hon blev officer_ eller _de blev
officerer_. De som deltar i diskussionen där denna mening används förmodas redan
veta vem det talas om och sålunda skulle de också känna till hurvida _han_ eller
_hon_ eller _de_ är den korrekta betydelsen.
Som tur är, för de som studerar klingonska, är det aldrig felaktigt att
lägga använda pluralsuffix på ett substantiv som refererar till fler än en
enhet, även i de fall då det inte är nödvändigt att göra det. Följaktligen är
både {yaS maH} och {yaSpu' maH} korrekt, båda två betydande _vi är
officerer_ ({-pu'} är ett pluralsuffix). Å andra sidan kan ett pluralsuffix
aldrig läggas till ett substantiv som refererar till endast en enhet, även om
pronomina finns med i meningen. På klingonska är {yaSpu' jIH} _jag är
officerer_ lika felaktigt som dess svenska översättning.
Det finns tre olika plural suffix på klingonska.
### {-pu'} _plural för varelser förmögna till språk_
Detta suffix används för att indikera plural för klingoner, jordlingar,
romulaner, vulkaniter, och så vidare, men inte för någon slags lägre stående
djur, växter, icke-levande föremål, elektomagnetisk eller annan strålning eller
vågor, etc.
> |-------------------|-------------------------------------------|
> | {yaS} _officer_ | {yaSpu'} _officerare_ |
> | {Duy} _emissarie_ | {Duypu'} _emissarier_ (d.v.s. sändebud) |
### {-Du'} _plural för kroppsdelar_
Detta suffix används då kroppsdelar tillhörande varelser förmögna till
språk, liksom andra djurs kroppsdelar åsyftas.
> |--------------------|------------------------|
> | {qam} _fot_ | {qamDu'} _fötter_ |
> | {tlhon} _näsborre_ | {tlhonDu'} _näsborrar_ |
### {-mey} _plural, generell användning_
Detta suffix markerar plural på vilket substantiv som helst.
> |----------------|---------------------|
> | {mID} _koloni_ | {mIDmey} _kolonier_ |
> | {yuQ} _planet_ | {yuQmey} _planeter_ |
FIXME -- Oöversatt text
3.3.3. Typ 3: Kvalifikation
---------------------------
### {-qoq} _så kallad_
FIXME -- Oöversatt text
### {-Hey} _synbar, skenbar_
FIXME -- Oöversatt text
### {-na'} _definitiv_
3.3.4. Typ 4: Possesiv/demonstrativ
-----------------------------------
Typ 4 är den största klassen substantivsuffix. Den består av alla
possesivsuffixen plus suffix som kan översättas till svenskans _det här_ och
_det där_.
Possesivsuffixen är:
|-----------------------------|--------------------|
| {-wIj} _min, mitt_ | {-maj} _vår, vårt_ |
| {-lIj} _din, ditt_ | {-raj} _er, ert_ |
| {-Daj} _hans, hennes, dess_ | {-chaj} _deras_ |
FIXME
|--------------------|--------------------|
| {-wI'} _min, mitt_ | {-ma'} _vår, vårt_ |
| {-lI'} _din, ditt_ | {-ra'} _er, ert_ |
FIXME
### {-vam} _det här_
FIXME
### {-vetlh} _det där_
FIXME
3.3.5. Typ 5: Syntaktiska markörer
----------------------------------
FIXME
### {-Daq} _lokativ_
FIXME
### {-vo'} _från_
FIXME
### {-mo'} _på grund av, beroende på_
FIXME
### {-vaD} _för, avsedd för_
FIXME
### {-'e'} _tema, ämne_
Detta suffix betonar att substantivet det är fäst på är meningens
tema. På svenska åstadkoms detta ofta genom att betona substantivet (säga
det med eftertryck) eller genom särskilda syntaktiska konstruktioner.
> |-----------------|---------------------------------------|
> | {lujpu' jIH'e'} | _Jag, och bara jag, har misslyckats._ |
> | | _Det är jag som har misslyckats._ |
> |------------------------|----------------------------------------------------------------|
> | {De''e' vItlhapnISpu'} | _Jag behövde få tag i INFORMATIONEN._ |
> | | _Det var informationen (och ingenting annat) som jag behövde._ |
Utan {-'e'} skulle dessa meningar inte ha tonvikten på något
utpekat substantiv.
> |--------------------------------------------------------------|
> | {lujpu' jIH} _Jag har misslyckats._ |
> | {De''e' vItlhapnISpu'} _Jag behövde få tag i informationen._ |
För ytterligare användning av {-'e'}, se sektion 6.3.
3.3.6. Inbördes ordning av suffix
---------------------------------
FIXME
3.4. Substantiv--substantiv konstruktionen
------------------------------------------
FIXME
[[eof]]