: -*- html -*- title: Klingonsk ordbok author: zrajm year: 1998-2000 lang: sv prev: grammatik-03 next: grammatik-04 3. Substantiv [[**]] ==================== Det finns olika slags substantiv i klingonska. 3.1. Enkla substantiv [[**]] ---------------------------- Enkla substantiv, liksom enkla substantiv på svenska, är enkla ord; till exempel, {DoS} _mål(-tavla)_ eller {QIH} _förintelse_. 3.2. Komplexa substantiv [[**]] ------------------------------- Komplexa substantiv, å andra sidan, består av mer än en del. 3.2.1. Sammansatta substantiv [[**]] ------------------------------------ Sammansatta substantiv består av två eller tre substantiv i rad, i likhet med svenskans _daggmask_ (_dagg_ plus _mask_) eller _lösenord_ (_lösen_ plus _ord_). Till exempel, {jolpa'} _transporter rum_ som består av {jol} _transportstråle_ plus {pa'} _rum_. 3.2.2. Verb plus {-wI'} [[**]] ------------------------------ En annan grupp komplexa substantiv består av ett verb följt av ett suffix som betyder _någon som gör_ eller _sak som gör_. Det svenska suffixet _-are_ (som i _arbetare_ "en som arbetar") fungerar ungefär likadant. På klingonska är suffixet {-wI'}. Det förekommer, till exempel, i {baHwI'} _skytt, artillerist_, vilket består av verbet {baH} _avfyra, skjuta (en torped)_ plus {-wI'} _någon som gör_. {baHwI'} betyder altså bokstavligen "någon som avfyrar [en torped]". På samma sätt kommer {QumwI'} _kommunikator_ av {Qum} _kommunicera_ plus {-wI'} _sak som gör_. {QumwI'} är en "sak som kommunicerar". Ett substantiv bildat genom att lägga till {-wI'} är ett regelrätt substantiv, och kan således användas tillsammans med ett annat substantiv för att bilda ett sammansatt substantiv. Till exempel, {tIjwI'ghom} _bordningspatrull_ kommer av {tIjwI'} _någon som bordar_ och {ghom} _grupp_; och {tIjwI'} kommer av {tIj} _borda_ plus {-wI'}. [[Exemplet {QumwI'} ovan har ersatt {So'wI'} tills vidare (hur i h-e säger man _cloaking device_ på svenska?) /övers.anm.]] 3.2.3. Andra komplexa substantiv [[**]] --------------------------------------- Det finns åtskilliga substantiv i klingonskan som består av två eller, mer sällan, tre stavelser, men som inte är komplexa substantiv av typerna beskrivna ovan. Dessa substantiv bildades förmodligen någon gång genom kombinerandet av flera enkla substantiv, men ett eller alla av de substantiv som bildar det komplexa substantivet används inte längre, så det är inte möjligt (utan omfattande etymologiska undersökningar) att veta vad de individuella delarna betyder. Till exempel betyder {'ejDo'} _stjänkryssare_. Stavelsen {'ej} förekommer också i {'ejyo'} _Stjärnflottan_. Det finns, emellertid, inga kända klingonska ord {'ej}, {Do'} eller {yo'} som har något att göra med Stjärnflottan, stjärnkryssare, Federationen, eller rymdfarkoster av något slag. Det förefaller sannorlikt att {Do'} är ett gammal-klingonskt ord som betyder _rymdfarkost_ (det moderna klingonska ordet är {Duj}) som inte används någonstans utom i substantivet {'ejDo'}. Utan vidare studier för blir dock detta en ren hypotes. [[_Stjärnflottan_ avser naturligtvis _Starfleet_, _stjärnkryssare_ är ett försökt till översätting av _starship_, som behåller distiktionen mellan _starship_ och _spaceship_. Kritik kring denna översätting mottages tacksamt av [mig][zrajm]. /övers.anm.]] [zrajm]: mailto:zrajm@klingonska.org 3.3. Substantivsuffix [[**]] ---------------------------- All substantiv, både enkla och komplexa, kan följas av ett eller fler suffix. Om det är två eller fler suffix, måste suffixen följa en bestämd ordning. Suffixen kan kan klassificeras med utgångspunkt från deras inbörders ordning efter substantivet. Det finns fem typer av suffix (vilka, av bekvämlighesskäl, kommer att nummreras från 1 till 5). Typ 1 suffix följer direkt efter substantivet, Typ 2 följer efter de av Typ 1; Typ 5 suffix kommer sist. Detta kan illustreras på följande sätt: > SUBSTANTIV--1--2--3--4--5 Naturligtvis, om inget suffix av Typen 1 används, men ett suffix av Typen 2 används, så kommer Typ 2 suffixet direkt efter substantivet. Om ett suffix av Typen 5 är det enda förekommande suffixet, så kommer det direkt efter substantivet. Bara när två eller fler suffix används blir deras ordning uppenbar. Det finns åtminstonde två suffix av varje suffixtyp. Bara ett suffix av varje typ kan användas sammtidigt. Det vill säga, ett substantiv kan inte följas av, till exempel, två eller tre Typ 4 suffix, De ingående suffixen för varje typ av suffix följer här. 3.3.1. Typ 1: Augmentativ/diminutiv, affektion [[**]] ----------------------------------------------------- ### {-'a'} _augmentativ_ Detta suffix indikerar att det substantivet refererar till är större, viktigare, eller kraftfullare än det skulle vara utan suffixet. > |--------------------|------------------------------| > | {SuS} _vind, bris_ | {SuS'a'} _stark vind, storm_ | > | {Qagh} _misstag_ | {Qagh'a'} _rejäl blunder_ | > | {woQ} _makt_ | {woQ'a'} _yttersta makten_ | ### {-Hom} _diminutiv_ Detta är motsattsen till augumentativsuffixet. Det indikerar att det substantivet refererar till är mindre, mindre viktigt eller mindre kraftfullt än det skulle vara utan suffixet. > |--------------------|---------------------------------------| > | {SuS} _vind, bris_ | {SuSHom} _vindpust_ | > | {roj} _fred_ | {rojHom} _vapenvila, tillfällig fred_ | ### {-oy} _affektion_ [TKDa] Detta är ett sällan använt, men i vilket fall mycket intressant suffix. Det är ett väldigt karakteristiskt då det är det enda suffixet som börjar med en vokal snarare än en konsonant. (Även då det inte finns några exempel på detta, så misstänks det att {'} sätts in framför detta suffix när det följer något av de få substantiv som slutar på vokal.) Suffixet följer vanligen ett substantiv som referar till en släkting (_mor_, _far_, etc.), men det kan också följa ett substantiv för ett djur, särskilt ett sällskapsdjur, och betyder att talaren är särsklit fäst vid det som substantivet refererar till. Det rekomenderas starkt att icke-infödda klingonsktalande undviker detta suffix om de inte är säkra vad de ger sig in på. > |-------------------|------------------| > | {vav} _far_ | {vavoy} _pappa_ | > | {be'nI'} _syster_ | {be'nI'} _syrra_ | 3.3.2. Typ 2: Numerus [[*]] --------------------------- Precis som på svenska har ett klingonskt substantiv i singular inget speciellt suffix som indikerar att det är singular: {nuH} _vapen_ refererar till ett enda vapen av vilket slag som helst. Till skillnad från svenska, däremot, innebär avsaknaden av ett specifikt singularsuffix inte alltid att substantivet är i singularis. På klingonska kan nämligen ett substantiv utan pluralsuffix ändå referera till fler än en enhet. Att substantivet är i plural indikeras då med pronomen, antingen genom verbprefix (se sektion 4.1), eller i kontexten. Till exempel, {yaS} _officer_ kan referera till en enda officer eller en grupp officerare, beroende på andra ord i meningen, eller diskussionens kontext. Jämför: > |--------------------------------------| > | {yaS vImojpu'} _Jag blev officer._ | > | {yaS DImojpu'} _Vi blev officerare._ | > | {yaS jIH} _Jag är officer._ | > | {yaS maH} _Vi är officerare._ | I det första meningsparet är verbprefixet den enda skillnaden (här endast ofullständigt beskrivet; se sektion 4.1): {vI-} _jag_, {DI-} _vi_. I det andra paret är det pronomina är skillnaden: {jIH} _jag_, {maH} _vi_. Under vissa omständigheter är kontexten det enda sättet att veta hurvida substantivet refererar till en eller flera enheter. Sålunda kan {yaS mojpu'} översättas antingen _han/hon blev officer_ eller _de blev officerer_. De som deltar i diskussionen där denna mening används förmodas redan veta vem det talas om och sålunda skulle de också känna till hurvida _han_ eller _hon_ eller _de_ är den korrekta betydelsen. Som tur är, för de som studerar klingonska, är det aldrig felaktigt att lägga använda pluralsuffix på ett substantiv som refererar till fler än en enhet, även i de fall då det inte är nödvändigt att göra det. Följaktligen är både {yaS maH} och {yaSpu' maH} korrekt, båda två betydande _vi är officerer_ ({-pu'} är ett pluralsuffix). Å andra sidan kan ett pluralsuffix aldrig läggas till ett substantiv som refererar till endast en enhet, även om pronomina finns med i meningen. På klingonska är {yaSpu' jIH} _jag är officerer_ lika felaktigt som dess svenska översättning. Det finns tre olika plural suffix på klingonska. ### {-pu'} _plural för varelser förmögna till språk_ Detta suffix används för att indikera plural för klingoner, jordlingar, romulaner, vulkaniter, och så vidare, men inte för någon slags lägre stående djur, växter, icke-levande föremål, elektomagnetisk eller annan strålning eller vågor, etc. > |-------------------|-------------------------------------------| > | {yaS} _officer_ | {yaSpu'} _officerare_ | > | {Duy} _emissarie_ | {Duypu'} _emissarier_ (d.v.s. sändebud) | ### {-Du'} _plural för kroppsdelar_ Detta suffix används då kroppsdelar tillhörande varelser förmögna till språk, liksom andra djurs kroppsdelar åsyftas. > |--------------------|------------------------| > | {qam} _fot_ | {qamDu'} _fötter_ | > | {tlhon} _näsborre_ | {tlhonDu'} _näsborrar_ | ### {-mey} _plural, generell användning_ Detta suffix markerar plural på vilket substantiv som helst. > |----------------|---------------------| > | {mID} _koloni_ | {mIDmey} _kolonier_ | > | {yuQ} _planet_ | {yuQmey} _planeter_ | FIXME -- Oöversatt text 3.3.3. Typ 3: Kvalifikation --------------------------- ### {-qoq} _så kallad_ FIXME -- Oöversatt text ### {-Hey} _synbar, skenbar_ FIXME -- Oöversatt text ### {-na'} _definitiv_ 3.3.4. Typ 4: Possesiv/demonstrativ ----------------------------------- Typ 4 är den största klassen substantivsuffix. Den består av alla possesivsuffixen plus suffix som kan översättas till svenskans _det här_ och _det där_. Possesivsuffixen är: |-----------------------------|--------------------| | {-wIj} _min, mitt_ | {-maj} _vår, vårt_ | | {-lIj} _din, ditt_ | {-raj} _er, ert_ | | {-Daj} _hans, hennes, dess_ | {-chaj} _deras_ | FIXME |--------------------|--------------------| | {-wI'} _min, mitt_ | {-ma'} _vår, vårt_ | | {-lI'} _din, ditt_ | {-ra'} _er, ert_ | FIXME ### {-vam} _det här_ FIXME ### {-vetlh} _det där_ FIXME 3.3.5. Typ 5: Syntaktiska markörer ---------------------------------- FIXME ### {-Daq} _lokativ_ FIXME ### {-vo'} _från_ FIXME ### {-mo'} _på grund av, beroende på_ FIXME ### {-vaD} _för, avsedd för_ FIXME ### {-'e'} _tema, ämne_ Detta suffix betonar att substantivet det är fäst på är meningens tema. På svenska åstadkoms detta ofta genom att betona substantivet (säga det med eftertryck) eller genom särskilda syntaktiska konstruktioner. > |-----------------|---------------------------------------| > | {lujpu' jIH'e'} | _Jag, och bara jag, har misslyckats._ | > | | _Det är jag som har misslyckats._ | > |------------------------|----------------------------------------------------------------| > | {De''e' vItlhapnISpu'} | _Jag behövde få tag i INFORMATIONEN._ | > | | _Det var informationen (och ingenting annat) som jag behövde._ | Utan {-'e'} skulle dessa meningar inte ha tonvikten på något utpekat substantiv. > |--------------------------------------------------------------| > | {lujpu' jIH} _Jag har misslyckats._ | > | {De''e' vItlhapnISpu'} _Jag behövde få tag i informationen._ | För ytterligare användning av {-'e'}, se sektion 6.3. 3.3.6. Inbördes ordning av suffix --------------------------------- FIXME 3.4. Substantiv--substantiv konstruktionen ------------------------------------------ FIXME [[eof]]