: -*- html -*- title: Klingonsk ordbok author: bkhl year: 1998-2009 lang: sv prev: grammatik-03 next: grammatik-05 4. Verb [[**2000-02-20]] ======================== [[Detta kapitel är inte korrekturläst.]] Klingonska verb är vanligtvis enstaviga och kan följas av flera suffix. Liksom hos substantiven kan de klingonska verbens suffix indelas i typer efter sin relativa position i verbet. Det finns nio typer av verbsuffix. Till skillnad från substantiven kan de klingonska verben också föregås av prefix. Om suffixtyp anges med nummer är sålunda strukturen hos ett klingonskt verb: > PREFIX--VERB--1--2--3--4--5--6--7--8--9 4.1. Pronominella prefix [[**2000-02-20]] ----------------------------------------- Varje klingonskt verb inleds med ett prefix som indikerar vem som utför handlingen beskriven av verbet och, när detta är fallet, vem eller vad som är målet för handlingen. Klingonskans verbprefix anger alltså både subjektet och objektet i en mening. 4.1.1. Grundläggande prefix [[**2000-02-20]] -------------------------------------------- De grundläggande prefixen kan visas med en tabell. (För att göra tabellen så tydlig som möjligt förekommer vissa prefix på flera ställen). > |-------------------|-------|--------|-------|-----------|--------|-------|-------| > | OBJEKT | inget | _mig_ | _dig_ | _honom/_ | _oss_ | _er_ | _dem_ | > | | | | | _henne/_ | | | | > | | | | | _den/det_ | | | | > | SUBJEKT | | | | | | | | > | _jag_ | {jI-} | -- | {qa-} | {vI-} | -- | {Sa-} | {vI-} | > | _du_ | {bI-} | {cho-} | -- | {Da-} | {ju-} | -- | {Da-} | > | _han/hon/den/det_ | 0 | {mu-} | {Du-} | 0 | {nu-} | {lI-} | 0 | > | _vi_ | {ma-} | -- | {pI-} | {wI-} | -- | {re-} | {DI-} | > | _ni_ | {Su-} | {tu-} | -- | {bo-} | {che-} | -- | {bo-} | > | _de_ | 0 | {mu-} | {nI-} | {lu-} | {nu-} | {lI-} | 0 | Notera att både subjekt och objekt kombineras till ett enda prefix. 0 i tabellen betyder att dessa kombinationer av subjekt och objekt indikeras av frånvaron av ett prefix före verbet; kombinationer av subjekt och objekt som inte kan uttryckas med det klingonska verbprefixsystemet markeras med --. För sådana meningar måste suffix (avsnitt 4.2.1) och/eller pronomen (avsnitt 5.1) användas. Prefixen i den första kolumnen i tabellen (med rubrik "inget") används när det inte finns något objekt; det vill säga när handlingen som uttrycks med verbet endast påverkar subjektet (den handlande). Verbet {Qong} _sova_ förekommer med följande pronominella prefix: > |------------------------------------------| > | {jIQong} _jag sover_ | > | {bIQong} _du sover_ | > | {Qong} _han/hon/den/det sover, de sover_ | > | {maQong} _vi sover_ | > | {SuQong} _ni sover_ | I fallet {Qong} _han/hon/den/det sover, de sover_ skulle subjektet anges exakt i meningen eller av sammanhanget. Denna uppsättning prefix används också när ett objekt är möjligt, men okänd eller vagt. Sålunda kan {jIyaj} _jag förstår_ användas när den talande förstår saker i allmänhet, vet vad som pågår, eller förstår vad en annan talande just har sagt. Det kan dock inte användas om att förstå ett språk eller att förstå en person. Likaledes kan {maSop} _vi äter_ användas om den allmänna handlingen att äta, men inte om en specifik maträtt nämns. De återstående prefixen kombinerar subjekt och objekt. Vissa av dem exemplifieras nedan med verbet {legh} _se_. > |----------|----------------------------------------------|-----------|-------------------------------| > | {qalegh} | _jag ser dig_ | {cholegh} | _du ser mig_ | > | {vIlegh} | _jag ser honom/henne/den/det/dem_ | {mulegh} | _han/hon/den/det/dem ser mig_ | > | {Salegh} | _jag ser er_ | {tulegh} | _ni ser mig_ | > | {Dalegh} | _du ser honom/henne/den/det/dem_ | {Dulegh} | _han/hon/den/det ser dig_ | > | {julegh} | _du ser oss_ | {pIlegh} | _vi ser dig_ | > | {legh} | _han/hon/den/de ser honom/henne/den/det/dem_ | {lulegh} | _de ser honom/henne/den/det_ | 4.1.2. Imperativprefix [[**2000-02-20]] --------------------------------------- En speciell uppsättning prefix används för imperativ, det vill säga kommandon. Kommandon kan bara ges till _du_ och _ni_. > |---------|-------|-------|-----------|--------|-------| > | OBJEKT | inget | _mig_ | _honom/_ | _oss_ | _dem_ | > | | | | _henne/_ | | | > | | | | _den/det_ | | | > | SUBJEKT | | | | | | > | _du_ | {yI-} | {HI-} | {yI-} | {gho-} | {tI-} | > | _ni_ | {pe-} | {HI-} | {yI-} | {gho-} | {tI-} | Notera att, bortsett från ett undantag, används samma prefix oavsett om kommandot ges till en eller flera personer. Det enda undantaget är då ett kommando utan objekt ges. I sådana fall används det speciella prefixet {pe-} om kommandot ges till flera personer. Här är några exempel på imperativprefix. Utropstecknen i översättningen anger att det är frågan om kommandon. > |------------------------------------| > | {yIQong} _(du) sov!_ | > | {peQong} _(ni) sov!_ | > | {HIqIp} _slå mig!_ | > | {ghoqIp} _slå oss!_ | > | {yIqIp} _slå honom/henne/den/det!_ | > | {tIqIp} _slå dem!_ | För att ange en handling riktad mot sig själv i ett imperativt verb (t.ex. tvätta dig!), används suffixet {-'egh} _sig själv_ tillsammans med {yI-} eller {pe-} (se avsnitt 4.2.1) 4.1.3. Konventioner för notation [[**2000-02-20]] ------------------------------------------------- Prefix som anger subjekt och objekt kommer att översättas med _subjekt--objekt_; t.ex. {qa-} _jag--dig_, {DI-} _vi--dem_. Imperativprefix kommer att översättas på liknande sätt, föregått av ordet _imperativ_: {tI-} _imperativ: du--dem_. Dessutom kommer prefix som kan indikera genus, och singular eller plural att översättas korrekt, men vanligtvis utan alla alternativ (t.ex. jag--honom/henne). Denna konvention kommer också att användas vid översättning av meningar som innehåller dessa prefix; t.ex. {vIlegh} _jag ser honom/henne_. 4.2. Verbsuffix [[**2000-02-20]] -------------------------------- Det finns nio typer av verbsuffix. 4.2.1. Typ 1: Sig själv/varandra [[**2000-02-20]] ------------------------------------------------- ### {-'egh} _sig själv_ Detta suffix används för att ange att handlingen som beskrivs av verbet påverkar utföraren av handlingen, subjektet. Det kan översättas med svenskans _sig själv_. Detta suffix kan endast användas med prefix som anger "inget objekt". > |------------------------------------------------| > | {jIqIp'egh} _jag slår mig själv_ ({qIp} _slå_) | > | {bIqIp'egh} _du slår dig själv_ | > | {qIp'egh} _han/hon slår sig själv_ | Det är också möjligt att använda detta suffix tillsammans med imperativ-verb. Liksom med icke-imperativ måste ett prefix som indikerar "inget objekt" användas. > |------------------------------| > | {yIqIp'egh} _slå dig själv!_ | > | {peqIp'egh} _slå er själva!_ | ### {-chuq} _varandra_ Detta suffix används endast tillsammans med pluralsubjekt. Det översätts med _varandra_. Prefix som anger "inget objekt" används också när detta suffix används. > |--------------------------------| > | {maqIpchuq} _vi slår varandra_ | > | {SuqIpchuq} _ni slår varandra_ | > | {qIpchuq} _de slår varandra_ | > | {peqIpchuq} _slå varandra!_ | 4.2.2. Typ 2: Villighet/benägenhet [[**2000-02-20]] --------------------------------------------------- Suffix av denna typ uttrycker hur mycket val subjektet har när det gäller att utföra den handling som verbet beskriver eller hur benägen subjektet är att utföra den. ### {-nIS} _behöver_ > |--------------------------------------------------------| > | {vIleghnIS} _jag behöver se honom/henne_ ({legh} _se_) | > | {bISopnIS} _du behöver äta_ ({Sop} _äta_) | ### {-qang} _villig_ > |-------------------------------------------------------------------| > | {Heghqang} _han är villig att dö_ ({Hegh} _dö_) | > | {qaja'qang} _jag är villig att berätta för dig_ ({ja'} _berätta_) | ### {-rup} _redo, beredd (om varelser)_ > |---------------------------------------------------------------| > | {Heghrup} _han/hon är beredd att dö_ ({Hegh} _dö_) | > | {qaleghrup} _jag är redo att se dig_ ({legh} _se_) | > | {nuja'rup} _de är redo att berätta för oss_ ({ja'} _berätta_) | ### {-beH} _redo, iordningställd (om apparater)_ > |-----------------------------------------------------------------------| > | {pojbeH} _(föremålet) är klart att analysera det_ ({poj} _analysera_) | > | {labbeH} _(föremålet) är klart att sända data_ ({lab} _sända data_) | Det finns också, är värt att notera, ett verb , {ghuS}, som betyder _att vara beredd att avfyra eller projicera (något)_. Detta verb får aldrig suffixet {-rup}. Det används främst om torpeder, så mycket att objektet om det inte uttalas och inte framgår av sammanhanget antas vara _torpeder_. Följaktligen betyder de båda följande meningarna _Var redo att avfyra torpederna!_ eller _Var redo vid torpederna!_ > |--------------| > | {cha yIghuS} | > | {yIghuS} | Verbet {ghuS} kan också användas om exempelvis raketer, missiler och olika sorters energistrålar (vilka liksom torpeder förflyttar sig från en punkt till en annan). Det används också om handlingen att spänna det elastiska bandet på en slangbella. I det flesta andra fall då det är fråga om att vara beredd krävs {-rup}. ### {-vIp} _rädd_ > |--------------------------------------------------------| > | {choHoHvIp} _du törs inte döda mig_ ({HoH} _döda_) | > | {nuqIpvIp} _de är rädda för att slå oss_ ({qIp} _slå_) | Detta suffix används sällan tillsammans med ett prefix som betyder _jag_ eller _vi_. Även om det är grammatiskt korrekt, är det ett kulturellt tabu. 4.2.3. Typ 3: Förändring [[**2001-01-08]] ----------------------------------------- Suffix av denna typ visar att den av verbet beskrivna handlingen involverar en förändring av något slag jämfört med de förhållanden som rådde innan handlingen ägde rum. ### {-choH} _ändring i tillstånd, ändring i riktning_ > |-------------|----------------------------------------------------| > | {maDo'choH} | _vi börjar få tur, lyckan vänder_ ({Do'} _ha tur_) | > |------------|-----------------------------------| > | {ghoSchoH} | _han/hon börjar gå_ ({ghoS} _gå_) | Det andra exemplet implicerar att att han eller hon inte gick eller var på väg någon annanstans innan meningen yttrades. Lägg märke till att översättningen av detta suffix kan vara svenskans _bli_ eller _börja_. ### {-qa'} _fortsätta, göra igen_ När man använder detta suffix menar man att en handling har pågått, avbrutits och sedan påbörjats igen. > |------------|----------------------------------------------------------------------------| > | {vInejqa'} | _jag fortsätter sökandet, jag letar efter honom/henne igen_ ({nej} _leta_) | 4.2.4. Typ 4: Orsak [[**2001-01-08]] ------------------------------------ ### {-moH} _orsaka_ Att lägga detta suffix till ett verb visar att subjektet orsakar en förändring av förhållanden eller får ett nytt läge att uppkomma. > |------------------------|----------------------------------------------------------------------------------------------| > | {tIjwI'ghom vIchenmoH} | _jag bildar en bordningspatrull_ ({tIjwI'ghom} _bordningspatrull_, {chen} _ta form, bildas_) | Denna mening kan också översättas till _jag får en äntringsgrupp att bildas_. > |------------|---------------------------------------| > | {HIQoymoH} | _låt mig höra (något)_ ({Qoy} _höra_) | Denna mening skulle tydligare kunna översättas till _orsaka att jag hör något_. Notera att den inte skulle användas för att be om tillstånd att lyssna; det är ett kommando. Normalt innehåller inte den bästa svenska översättningen av ett verb med {-moH} ordet _orsaka_. Till exempel skulle {chenmoH} _han/hon tillverkar, skapar_ översättas till _han/hon får det att ta form_ ({chen} _ta form, ta skepnad_, men det skulle vara en klumpig svensk mening. 4.2.5. Typ 5: Indefinit subjekt/förmåga [[**2001-01-08]] -------------------------------------------------------- De två suffix som tillhör typ 5 har inte mycket med varandra att göra förutom att de båda tillhör typ 5. Resultatet av detta är att inget verb kan förekomma med båda dessa suffix. ### {-lu'} _indefinit subjekt_ Detta suffix andvänds för att visa att subjektet är okänt, odefinierat eller allmänt. Eftersom subjektet alltid är detsamma (det vill säga, det nämns aldrig), används de pronominella prefixen på ett annat sätt. De prefix som normalt indikerar första eller andra persons subjekt och tredje persons singular objekt ({vI-, Da-, wI-, bo-}) används för att indikera första eller andra persons objekt. Alltså betyder {vI-}, som normalt betyder _jag gör något med honom/henne_ i ett verb med suffixet {-lu'} _någon/något gör något med mig_. På samma sätt blir prefixet {vI-}, som normalt betyder _de gör något med honom/henne_, _någon/något gör något med dem_. > |-------------|------------------------------------------| > | {Daqawlu'} | _någon/något minns dig_ ({qaw} _minnas_) | > | {wIleghlu'} | _någon/något ser oss_ ({legh} _se_) | > | {Soplu'} | _någon/något äter det_ ({Sop} _äta_) | Verb med {-lu'} översätts ofta till svenska med passiv form. > |-------------|--------------------| > | {Daqawlu'} | _du är ihågkommen_ | > | {wIleghlu'} | _vi är sedda_ | > | {Soplu'} | _det blir ätet_ | När det används med verbet {tu'} _finna, observera_ och ett tredje persons singularobjekt (0) översätts resultatet, {tu'lu'} _någon/något finner det_ ofta till svenskans _det finns_. > |-----------------------|----------------------------------------------------------------------------------------------------| > | {naDev puqpu' tu'lu'} | _det finns barn här, någon/något finner barn här_ ({naDev} _häromkring_, {puqpu'} _barn (plural)_) | ### {-laH} _kan_ > |--------------|-----------------------------------------------| > | {jIQonglaH} | _jag kan sova_ ({Qong} _sova_) | > | {choleghlaH} | _du kan se mig_ ({legh} _se_) | > | {nuQaw'laH} | _han/hon kan förgöra oss_ ({Qaw'} _förstöra_) | 4.2.6. Typ 6: Kvalifikation [[**2001-01-08]] -------------------------------------------- Liksom substantivsuffix av typ 3, visar dessa suffix hur säker den talande är på det som sägs. ### {-chu'} _perfekt, tydligt_ > |-------------|------------------------------------------------------------------| > | {jIyajchu'} | _jag förstår utmärkt_ ({yaj} _förstå_) | > | {baHchu'} | _han/hon avfyrade torpeden perfekt_ ({baH} _avfyra (en torped)_) | ### {-bej} _definitivt, tveklöst_ > |------------|----------------------------------------------------------------------| > | {chImbej} | _den är tveklöst tom_ ({chIm} _vara tom_) | > | {nuSeHbej} | _han/hon kontrollerar oss verkligen_ ({SeH} _kontrollera, behärska_) | ### {-law'} _antagligen, nog, verkar vara_ > |-------------|-----------------------------------------------------------------| > | {chImlaw'} | _den verkar vara tom_ ({chIm} _vara tom_) | > | {nuSeHlaw'} | _han/hon tycks kontrollera oss_ ({SeH} _kontrollera, behärska_) | Det sista suffixet uttrycker osäkerhet hos talaren och kan till och med översättas till _jag tror_ eller _jag misstänker_. Följaktligen skulle de två senaste meningarna översättas till _jag tror att den är tom_ och _jag misstänker att han/hon kontrollerar oss_. ### {-ba'} _uppenbarligen_ Detta suffix används när talaren tycker att hans eller hennes påstående borde vara uppenbart för lyssnaren. Icke desto mindre finns det fortfarande utrymme för tvivel; suffixet antyder inte en lika stark övertygelse som {-bej} _definitivt, tveklöst_. > |----------------|---------------------------------------------------------------------------------------------------| > | {nepwI' Daba'} | _han/hon ljuger uppenbarligen_ ({nepwI'} _lögnare_, {Da} _bete sig som, agera på samma sätt som_) | 4.2.7. Typ 7: Aspekt [[*2001-01-08]] ------------------------------------ Klingonska uttrycker inte tempus (preteritum, presens, futurum). Detta framkommer av sammanhanget eller av andra ord i meningen (så som t.ex. {wa'leS} _imorgon_). Språket kan dock uttrycka aspekt, d.v.s. hurvida en handling är avslutad eller oavslutad och hurvida den är en enstaka händelse eller ett pågående förlopp. Frånvaro av ett suffix an typ 7 betyder vanligen att handlingen inte är avslutad och inte är ett pågående förlopp (det vill säga, den är inte någon av de saker som indikeras med suffix av typ 7). Verb utan typ 7-prefix översätts till svenska med presens. > |----------|------------------------------------------| > | {Dalegh} | _du ser honom/henne_ ({legh} _se_) | > | {qaja'} | _jag berättar för dig_ ({ja'} _berätta_) | När det är lämpligt i sammanhanget, kan ett verb som saknar typ 7-suffix översättas till svenska med futurum (_kommer att, ska_), men i klingonska ligger dessa meningar egentligen närmare meningar som _vi flyger imorgon i gryningen_, där ett verb i presens-form refererar till en framtida händelse. ### {-pu'} _perfektiv_ Detta suffix uttrycker att en handling är avslutad. Det översätts ofta till svenskans perfekt (_har gjort något_). > |-------------|----------------------------------------------| > | {Daleghpu'} | _du har sett det_ ({legh} _se_) | > | {vIneHpu'} | _jag ville ha dem_ ({neH} _vilja, vilja ha_) | > | {qaja'pu'} | _jag berättade för dig_ ({ja'} _berätta_) | ### {-ta'} _utfört, gjort_ Det här suffixet liknar {-pu'}, men används endast när en aktivitet avsiktligt påbörjades, det används för att uttrycka att någon hade för avsikt att göra något och därefter faktiskt gjorde det. Skillnaden syns oftast inte i svenska översättningar. > |------------|------------------------------------------------------------| > | {vISuqta'} | _jag har skaffat det_ ({Suq} _förvärva, skaffa, få tag i_) | > | {luHoHta'} | _de har dödat honom/henne_ ({HoH} _döda_) | Den andra av meningarna ovan skulle inte ha används om dödandet var ett resultat av större attack som inte hade för avsikt att döda den specifika personen, eller om dödandet var oavsiktligt. I sådana fall skulle istället {-pu'} användas: > |------------|-------------------------------------------| > | {luHoHpu'} | _de har dödat honom/henne_ ({HoH} _döda_) | Den innebörd som {-ta'} har kan också uttrycka syntaktiskt, d.v.s. istället för att använda suffixet {-ta'} kan en särskild verbkonstruktion som kommer efter verbet i meningen användas för att indikera den avslutade handlingen. Detta verb är {rIn} _vara åstadkommen, vara färdig_ och i den här användningen tar det alltid suffixet {-taH} _pågående_ (se nedan) och ett prefix som uttrycker tredje person (0). Den resulterande konstruktionen, {rIntaH} betyder bokstavligen _det forstätter vara färdigt_ eller _det förblir åstadkommet_ och används för att uttrycka att handlingen som beskrivs av föregående verb är ett fullbordat faktum: det är gjort, och kan inte göras ogjort. > |----------------|-------------------------------------------| > | {luHoH rIntaH} | _de har dödat honom/henne_ ({HoH} _döda_) | > | {vIje' rIntaH} | _jag har köpt den_ ({je'} _köpa, handla_) | De svenska översättningarna av {rIntaH} och {-ta'} är ser vanligtvis likadana ut och det intryck av total slutgiltighet som förmedlas av {rIntaH} märks sällan. Det bör noteras att {rIntaH} ibland används för dramatisk effekt, även i fall då handlingen skulle kunna göras ogjord. ### {-taH} _pågående_ Detta suffix indikerar att en handling är pågående. > |-------------|--------------------------------------------------------------------------------------------| > | {nughoStaH} | _det kommer närmare oss_ ({ghoS} _komma närmare, nalkas_) | > | {yIghoStaH} | _håll kursen!, följ den här kursen!_ ({ghoS} _nalkas, fortsätta frammåt, följa (en kurs)_) | Båda de ovanförvarande meningarna indikerar att det rör sig om en pågående handling. Betydelsen av {-taH} kan ses tydligt genom att jämföra följande två kommandon: > |------------|------------------------------| > | {yIjun} | _gör en undvikande manöver!_ | > | {yIjuntaH} | _vidta undvikande åtgärder!_ | I det första fallet ska manövern utföras endast en gång, i det andra ska en serie manövrar utföras -- handlingen ska vara pågående. ### {-lI'} _fortskridande, framskridande_ FIXME 4.2.8. Typ 8: Hedersbetygande ----------------------------- ### {-neS} _hedersbetygande_ FIXME 4.2.9. Typ 9: Syntaktiska markörer ---------------------------------- ### {-DI'} _när, så snart som_ FIXME ### {-chugh} _om, ifall_ FIXME ### {-pa'} _innan, före_ FIXME ### {-vIS} _medan_ FIXME ### {-bogh} _som_ (relativ bisats-markör) FIXME ### {-meH} _i syfte att_ FIXME ### {-'a'} _interrogativ_ Detta suffix indikerar att meningen ar en ja/nej fråga; det vill säga en fråga som kan besvaras med "ja" eller "nej". (Se även sektion 6.4.) > |----------------------------------------------| > | {cholegh'a'} _ser du mig?_ ({legh} _se_) | > | {yaj'a'} _förstår han/hon?_ ({yaj} _förstå_) | Frågor av andra slag kräver användandet av särskilda frågeord (sektion 6.4). ### {-wI'} _en som gör, sak som gör, en som är_ FIXME ### {-mo'} _på grund av_ [TKDa] FIXME ### {-jaj} _må, månde_ (konjunktiv) [TKDa] FIXME ### {-ghach} _substantiviserare_ [TKDa] | FIXME 4.2.10. Inbördes ordning av suffix ---------------------------------- FIXME 4.3. Strövare ------------ FIXME ### {-be'} _inte_ FIXME ### {-Qo'} _gör inte!, tänker inte_ FIXME ### {-Ha'} _negera, göra ogjort_ FIXME ### {-qu'} _emfatiskt, framhävande_ FIXME 4.4. Adjektiv ------------- FIXME [[David Trimboli, Torsdag 1999-04-08, på KLIs epost-lista: This is not quite right. We've seen {-qu'}, {-be'}, and {-Ha'} on adjectival verbs. > |-----------------------------------------------| > | {veng tInqu'Daq} | > | _In the very big city_ [TKD p.50] | > | | > | {wa'maH yIHmey lI'be'} | > | _Ten useless tribbles_ [CK, on how to count] | > | | > | {Duj ngaDHa'} | > | _Unstable vessel_ [KGT p.150] | Therefore, a more accurate description might be that when a verb is acting adjectivally, it may only have rovers for suffixes (not counting the migrating Type 5 noun suffix). It might possibly be true that an adjectival verb can take any suffix which doesn't change the verb's _quality_ nature. For instance, {tIn} means _be big_ and is a verb of quality. {tInba'} means _obviously big,_ and is still a verb of quality. {tInchoH} means _become big,_ and no longer refers to only a quality. However, the above paragraph is merely speculation, and there are absolutely no examples of anything other than a rover on an adjectivally-acting verb. /{SuStel}]] [[eof]]