: -*- html -*-
title: Klingonsk ordbok
author: yens, zrajm
year: 1998-2009
lang: sv
prev: grammatik-04
next: grammatik-06
5. Andra slags ord [[**]]
=========================
Den överlägset största delen av klingonskans ordförråd utgörs av
substantiv och verb. Det finns ett fåtal andra vilka, förmodligen som
en lösning, klumpas ihop av klingonska språklärda i en klass som
kallas för {chuvmey} _rester_. Det är möjligt att någon mån dela
upp dessa {chuvmey}.
5.1. Pronomen [[**]]
--------------------
Utöver de possesiva suffixen för substantiv (sektion
3.3.4) och de pronominella prefixen för verb (sektion
4.1) finns det en uppsättning på nio pronomen som är självständiga ord.
> |--------|------------------------|---------|-----------|
> | {jIH} | _jag, mig_ | {maH} | _vi, oss_ |
> | {SoH} | _du, dig_ | {tlhIH} | _ni, er_ |
> | {ghaH} | _han/hon, honom/henne_ | {chaH} | _de, dem_ |
> | {'oH} | _den/det_ | {bIH} | _de, dem_ |
> | {'e'} | _det_ |
> | {net} | _det_ |
Pronomenet {chaH} _de_ används när det syftar på en grupp av
varelser som kan använda språk; annars används {bIH} _de_. Pronomina
{'e'} och {net} används bara i särskilda meningskonstruktioner (se sektion
6.2.5).
Klingonska har inget genus. Pronomen i tredje person singular kan
översättas _han_ eller _hon_ beroende på sammanhang.
Pronomen kan användas som substantiv, men bara för eftertryck eller
ökad tydlighet. De är inte nödvändiga. Sålunda är följande
meningar allihop grammatiskt korrekta.
> |-------------------|-------------------------|
> | {yaS vIlegh jIH} | _Jag ser officerarna._ |
> | {yaS vIlegh} ||
> | <> ||
> | {jIH mulegh yaS} | _Officern ser mig._ |
> | {mulegh yaS} ||
> | <> ||
> | {ghaH vIlegh jIH} | _Jag ser honom/henne._ |
> | {ghaH vIlegh} ||
> | {vIlegh jIH} ||
> | {vIlegh} ||
> | <> ||
> | ({yaS} _officer_, {vIlegh} _jag ser honom/henne_, {mulegh} _han/hon ser mig_) ||
Faktum är att de två sista meningarna ({vIlegh jIH}, {vIlegh}) är tvetydiga. De
kunde gärna väl betyda _jag ser dem_. (Verbprefixet {vI-} betyder antingen
_jag--honom/henne_ eller _jag--dem_.) Om det inte framgår av sammanhanget vilken
mening som åsyftas kan pronomina användas:
> |-------------------------------------|
> |{ghaH vIlegh} _Jag ser honom/henne._ |
> |{chaH vIlegh} _Jag ser dem._ |
I possesiva konstruktioner används inte pronomen på det sätt som
substantiv används; istället används uppsättingen av possesivsuffix för
substantiv (sektion 3.3.4).
Slutligen kan pronomen användas som verb i betydelsen "jag är" etc. (se
sektion 6.3).
5.2. Siffror [[**]]
-------------------
Klingonerna hade ursprungligen numeriskt system med talbasen tre. De räknade
på följande sätt: 1, 2, 3; 3+1, 3+2, 3+3; 2×3+1, 2×3+2, 2×3+3; 3×3+1, 3×3+2,
3×3+3; och sen blev det komplicerat. Någon tid tillbaka anammade det Klingonska
Imperiet, i enlighet med mer accepterad praxis, ett decimalt numeriskt system,
med talbasen tio. Trots att så inte kan sägas med säkerhet, verkar det sannorlikt
att denna förändring skedde mer på grund av en strävan att förstå sig på
andra civilisationers vetenskapliga fakta, än i samarbetets namn.
De klingonska siffrorna är:
> |----------|-------------|
> | 1 {wa'} | 6 {jav} |
> | 2 {cha'} | 7 {Soch} |
> | 3 {wej} | 8 {chorgh} |
> | 4 {loS} | 9 {Hut} |
> | 5 {vagh} | 10 {wa'maH} |
Större tal formas genom att lägga till särskilda nummerbildande element till
grundsiffrorna (1-9). Sålunda består {wa'maH} _tio_ av {wa'} _ett_ plus det
nummerbildande elementet för _tio_, {-maH}. Man fortsätter räkna:
> |------------------|
> | 11 {wa'maH wa'} |
> | 12 {wa'maH cha'} |
> | etc. |
Större tal baseras på {-maH} _tio_, {-vatlh} _hundra_ och
{-SaD} eller {-SanID} _tusen_. {-SaD} och {-SanID} är båda
lika korrekta för _tusen_ och används ungefär lika ofta. Det är inte känt varför
det finns två varianter av endast detta tal.
> |------|-----------------------------|----------------------|
> | 20 |{cha'maH} | (dvs, _två tior_) |
> | 30 |{wejmaH} | (dvs, _tre tior_) |
> | etc. |||
> | |||
> | 100 |{wa'vatlh} | (dvs, _ett hundra_) |
> | 200 |{cha'vatlh} | (dvs, _två hundror_) |
> | etc. |||
> | |||
> | 1000 | {wa'SaD} eller {wa'SanID} | (dvs, _ett tusen_) |
> | 2000 | {cha'SaD} eller {cha'SanID} | (dvs, _två tusen_) |
> | etc. |||
Tal fogas samman på ungefär samma sätt som på svenska, med
den skillnaden att varje enskild faktor om tio bildar ett ord
(precis som på engelska):
> |------|-----------------------------------------------------------------------|
> | 5347 | {vaghSaD wejvatlh loSmaH Soch} eller {vaghSanID wejvatlh loSmaH Soch} |
> | 604 | {javvatlh loS} |
> | 31 | {wejmaH wa'} |
Några av de nummerbildande elementen för större tal är:
> |-------------|----------|
> | tiotusen | {-netlh} |
> | hundratusen | {-bIp} |
> | miljon | {-'uy'} |
Noll heter {pagh}.
Siffror används som substantiv. Som sådant kan de ensamt fungera som
subjekt eller objekt eller så kan de modifiera ett annat substantiv.
> |---------------|---------------------------------------|
> | {mulegh cha'} | _Två (av dem) ser mig._ |
> | | ({mulegh} _de ser mig_, {cha'} _två_) |
> |-------------|-------------------------------------------|
> | {wa' yIHoH} | _Döda en (av dem)!_ |
> | | ({wa'} _en_, {yIHoH} _döda honom/henne!_) |
Föregående mening är grammatiskt korrekt även utan {wa'} eftersom
prefixet {yI-} indikerar singular objekt. Således används {wa'}
endast för eftertryck.
Siffror som används modifierande föregår det substantiv de modifierar.
> |--------------------------------------------------------|
> | {loS puqpu'} eller {loS puq} _fyra barn_ |
> | {vaghmaH yuQmey} eller {vaghmaH yuQ} _femtio planeter_ |
Pluralsuffixen ({-pu'}, {-mey}) är inte nödvändiga när en siffra
används.
När siffror används för numrering, till skillnad från att räkna,
så kommer de efter substantivet. Jämför:
> |--------------------------------|
> | {DuS wa'} _torpedtub nummer 1_ |
> | {wa' DuS} _en torpedtub_ |
Ordningstal (_första_, _andra_, etc.) bildas genom att lägga till
{-DIch} till talen.
> |------------|----------|
> | {wa'DIch} | _första_ |
> | {cha'DIch} | _andra_ |
> | {HutDIch} | _nionde_ |
Ordningstal följer substantivet.
> |-------------------------------|
> | {meb cha'DIch} _andra gästen_ |
Att lägga till {-logh} indikerar att något upprepas.
> |------------|--------------|
> | {wa'logh} | _en gång_ |
> | {cha'logh} | _två gånger_ |
> | {Hutlogh} | _nio gånger_ |
Dessa siffror fungerar som adverbial i meningen (sektion 5.4).
5.3. Konjunktioner
------------------
FIXME -- Oöversatt delkapitel
5.4. Adverbial
--------------
FIXME -- Oöversatt delkapitel
5.5. Interjektioner
-------------------
FIXME -- Oöversatt delkapitel
5.6. Namn och tilltal
---------------------
FIXME -- Oöversatt delkapitel
[[eof]]