| Tänkt innehåll | ||||
|---|---|---|---|---|
|
[ till förordet || nästa lektion ]
Sammanfattning: Du får lära dig några av de mest användbara orden och uttrycken, för att ge möjlighet till enkel konversation och korta meddelanden. Med finns ett litet antal grundläggande verb, några verbprefix och pronomen, och några ofta använda interjektioner (utrop). Dessutom får du lära dig att ställa enkla ja/nej-frågor.
| O B J E K T | 4 pronomen 4 prefix | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (pagh) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| XX | XX | yI- | SoH (ra') | S U B J E K T
|
| XX
| XX
|
|
|
|
| XX
| XX
|
|
|
|
| jI-
| jIH
| XX
| XX
|
|
|
|
|
|
|
|
| XX
| XX
|
|
| bI-
| SoH
|
|
| XX
| XX
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -
| ghaH/'oH
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | ||||
Pronomen: [TKD 5.1]
jIH jag, mig (pro) +[TKD] SoH du, dig (pro) ghaH han, hon, honom, henne (pro) 'oH den, det (pro)
Verb: [TKD 4]
ngeD vara lätt (v) Qatlh vara svår (v) +[KGT] QaQ vara bra (v) qab vara dålig (v) +[TKD] lugh ha rätt, vara rätt (v) muj ha fel, vara fel (v) Daj vara intressant (v) +[TKDa] legh se (v) jatlh säga, berätta, tala, prata (v) 'Ij lyssna (v) qeq öva, träna, förbereda (v) +[TKDa] yaj förstå (v) Qoch inte hålla med (v) buS koncentrera sig på, fokusera på, tänka enbart på (v) ruch fortsätta, sätta igång, göra det (v) mugh översätta (v) laD läsa (v) ghung vara hungrig (v)
Interjektioner: [TKD 5.5]
maj bra! (interj) (utrycker tillfredställelse)
nuqjatlh vad sa du?, va?, hursa? (interj)
luq ok, jag gör det (interj)
lu' ok, jag gör det (interj)
Qo' nej!, det tänker jag inte!, jag vägrar!,
jag håller inte med! (interj)
HISlaH ja (svar på ja/nej fråga) (interj)
HIja' ja (svar på ja/nej fråga) (interj)
ghobe' nej (svar på ja/nej fråga) (interj)
majQa' bra gjort! (interj)
SuH var redo!, jag är beredd! (interj)
Su' var redo!, jag är beredd! (interj)
Bonussvordom: [TKD 5.5]
QI'yaH *?!#@ (svordom) (interj)
Verbprefix: [TKD 4.1]
Exempel
jI- jIlegh jag (inget objekt) (vp)
- legh han/hon/den/det (inget objekt) (vp)
bI- bIlegh du (inget objekt) (vp)
yI- yIlegh imperativ: du (inget objekt) (vp)
Verbsuffix: [TKD 4.2]
Exempel
-'a' legh'a' frågande (vs9)
(gör om en mening till en ja/nej fråga) [TKD 4.2.9]
Utropsord (interjektioner) bildar en hel
mening alldeles själva. De andra meningarna bygger på ett verb. Verb
är särskilt viktiga i klingonska. Notera att den som gör eller är
något i meningen (subjektet) står efter verbet, och
inte före som det brukar i svenska. (Svenska: Jag ser. Klingonska:
jIlegh jIH. [jIlegh jag ser; jIH jag]) - Om
subjektet utgörs av ett pronomen kan detta uteslutas, men i
den här lektionen sätter vi ut alla pronomen, för tydlighets skull.
Verb måste alltid ha ett prefix. Prefixet visar både
vem som utför handlingen (subjekt) och vem eller vad som är föremål
för handlingen (objekt). Alla verb i meningarna har prefix,
även om det inte ser ut så. Vissa prefix är nämligen så kallade
nollprefix som varken syns eller hörs, men ändå har
betydelse. Ett prefix som inte märks säger alltså något om subjekt
och objekt. (legh ghaH kan till exempel betyda Hon ser
honom. men inte Hon ser mig.) Att strunta i prefixet är således
samma sak som att sätta ut fel prefix, och därmed ett grammatiskt
fel.
Notera att imperativ (uppmaning, order)
markeras av att man använder särskilda prefix istället för de
vanliga.
Det finns inget tempus i klingonska, således kan t.ex.
meningen jIghung jIH betyda antingen Jag är hungrig, Jag
var hungrig eller Jag kommer att vara hungrig. Hur man väljer att
översätta beror helt på sammanhanget.
Till skillnad från svenska får frågor på klingonska ingen
särskild betoning, utan betonas på samma sätt som påståenden.
yIlaD SoH. yIjatlh SoH.
cheng: bI'Ij'a'.
martaq: nuqjatlh.
cheng: bI'Ij'a' SoH.
martaq: HISlaH.
cheng: maj. yIbuS SoH.
martaq: luq. Su'.
yImugh SoH.
yI'Ij SoH. ______________________________________________________________ luq. ____________________________________________________________________ yIjatlh SoH. ____________________________________________________________ jI'Ij jIH. ______________________________________________________________ Qo'. ____________________________________________________________________ jIyaj jIH. ______________________________________________________________ Qatlh'a' 'oH. ___________________________________________________________ HISlaH. _________________________________________________________________ maj. ____________________________________________________________________ jIQoch jIH. _____________________________________________________________ Daj'a' ghaH. ____________________________________________________________ ghobe'. _________________________________________________________________ qab 'oH. ________________________________________________________________ bIlegh'a' SoH. __________________________________________________________ HIja'. __________________________________________________________________ jIlegh jIH. _____________________________________________________________ nuqjatlh. _______________________________________________________________ ngeD 'oH. _______________________________________________________________ jIqeq jIH. ______________________________________________________________ yIlaD SoH. ______________________________________________________________ bIlegh SoH. _____________________________________________________________ jIghung jIH. ____________________________________________________________ muj ghaH. _______________________________________________________________ yIbuS SoH. ______________________________________________________________ bIlugh SoH. _____________________________________________________________ QaQ ghaH. _______________________________________________________________ yIruch SoH. _____________________________________________________________
Fyll de subjekt eller prefix som saknas:
bImugh _______. ____qeq SoH. lugh _______. jIjatlh _______. ____laD'a' SoH. jImuj _______. yIQoch _______. ____mugh ghaH. ngeD _______. bIDaj _______. ____Qatlh 'oH. jIlaD _______. bIqeq'a' _______. ____yaj SoH. yIjatlh _______. jIlugh'a' _______. ____muj jIH.
yImugh SoH.
Lyssna! _________________________________________________________________ Jag är hungrig. _________________________________________________________ Var det svårt? __________________________________________________________ Träna! __________________________________________________________________ Jag höll inte med. ______________________________________________________ Hon är intressant. ______________________________________________________ Kommer han att lyssna? __________________________________________________ Ska du fortsätta? _______________________________________________________ Håll inte med! __________________________________________________________ Förstod du? _____________________________________________________________ Koncentrera dig! ________________________________________________________ Jag övade mig. __________________________________________________________ Var det bra? ____________________________________________________________ Det blir svårt. _________________________________________________________ Är du hungrig? __________________________________________________________ Var det intressant. _____________________________________________________ Kommer han att prata? ___________________________________________________ Han läser. ______________________________________________________________ Sätt igång! _____________________________________________________________ Översätt! _______________________________________________________________
yIqeq SoH. Fråga eller imperativ?
En person ställer frågor och ger uppmaningar (t.ex. från listan
nedan) och de andra svarar. På imperativ svarar man Qo', luq
eller lu', men om det är en fråga så svarar man istället med
ghobe', HISlaH eller HIja'. Börja långsamt och öka
allteftersom ni blir bättre.
Till en början kan ni bestämma er för att ge enbart jakande
(eller, för den delen, enbart nekande) svar; sedan kan ni gå över
till att använda omväxlande svar. Det viktiga här är att inte
ägna en massa tid åt besluta huruvida man ska svara positivt eller
negativt (för att undvika sådana funderingar kan den som ställer
frågorna indikera vilket svar som ska ges genom att hålla upp en
hand med tummen uppåt eller neråt).
Målet är att reflexmässigt kunna skilja på imperativ och
frågor och använda rätt sorts svar utan att behöva tänka efter.
Qatlh'a' 'oH. bIyaj'a' SoH. yIjatlh SoH. yIqeq SoH. yIlaD SoH. Qoch'a' ghaH. ghung'a' ghaH. Daj'a' ghaH. jIjatlh'a' jIH. yIruch SoH. yIbuS SoH. yIlegh SoH. bIghung'a' SoH. ngeD'a' 'oH. bIbuS'a' SoH. bIruch'a' SoH. yI'Ij SoH. yIQoch SoH. ghung'a' 'oH. mugh'a' ghaH. bImuj'a' SoH. bIlegh'a' SoH. jIlaD'a' jIH.
| © –, Copyright Markus Persson & zrajm, Klingonska Akademien, Uppsala. | ||