Andra lektionen

»'utbe' bel.«

[ föregående lektion || nästa lektion ]

Sammanfattning: I den här lektionen introduceras substantiv och du får också veta hur objekt (den eller det som påverkas av ett skeende) används. Vi går också igenom negationer (hur man säger "inte") och de interjektioner vi har kvar.

Verb: [TKD 4]

   Sov       veta (v) +[TKDa]
   SaH       bry sig om (v) +[TKD]
   par       ogilla, inte tycka om (v)
   jang      svara, besvara, genmäla (v)
   ghel      fråga, ställa en fråga (v)
   neH       önska, vilja, vilja ha (v)
   tu'       upptäcka, hitta, finna, observera,
             lägga märke till, påträffa (v)
   bel       vara nöjd, vara belåten (v)
   Sop       äta (v)
   'ut       vara väsentlig, vara nödvändig (v)

Substantiv: [TKD 3]

   mu'       ord (s)
   Duj       skepp, farkost (s)
   Duj       instinkter (s)
   bel       välbehag, nöje (s)
   Dargh     té (s)
   bIQ       vatten (s)
   naH       frukt, grönsak (s)

Interjektioner: [TKD 5.5]

   Ha'       kom!, vi går! (interj)
   pItlh     klar!, färdig!, allt klart!, allt färdigt! (interj)
   wejpuH    charmerande! (interj) (används endast ironiskt)
   toH       jaså!, aha!, nåväl! (interj)
   'eH       var redo! (interj)
   nuqneH    vad vill du? (hälsning) (interj)

Bonussvordom: [TKD 5.5]

   ghuy'cha' *@$%

Verbprefix: [TKD 4.1]

             Exempel
   vI-       vIlegh    jag-honom/henne/den/det (vp)
   -         legh      han/hon/den/det-honom/henne/den/det (vp)
   Da-       Dalegh    du-honom/henne/den/det (vp)
   yI-       yIlegh    imperativ: du-honom/henne/den/det (vp)

Verbsuffix: [TKD 4.2]

             Exempel
   -be'      leghbe'   inte (vss)
   -Qo'      leghQo'   gör inte!, tänker inte (vss)
                       (kommer sist, men före eventuellt vs9)

Substantiv är namn på saker eller företeelser, och precis som pronomen kan de fungera både som subjekt (den som gör något) och objekt (den som blir gjord med) i en mening. Som du minns från förra lektionen så kommer subjektet efter verbet i meningen, och naturligt nog kommer då objektet före verbet. Här är några exempel (jIH är subjekt alla meningarna nedan):

   jIlegh jIH.      Jag ser.             (inget objekt)
   ghaH vIlegh jIH. Jag ser honom/henne. (ghaH honom/henne är objekt)
   'oH vIlegh jIH.  Jag ser den/det.     ('oH den/det är objekt)
   naH vIlegh jIH.  Jag ser grönsaken.   (naH grönsak är objekt)

Lägg märke till att prefixet vI- jag-honom/henne/det/dem också används då objektet är ett substantiv (i meningen naH vIlegh jIH ovan) eftersom grönsak är en den, på samma sätt är det med subjektet. T.ex. så betyder QaQ bIQ. Vatten är bra. och även här indikerar prefixet - (nollprefixet) att vattnet är tredje person, det.
     Ordet QaQ är ett statiskt verb (vilket betyder att det inte betecknar något som händer, utan något som är). Statiska verb känns igen på att deras översättning innehåller ordet vara (i den här lektionen har vi 'ut och bel, och i lektion 1 finns det några till). Statiska verb kan aldrig ha ett objekt (man kan inte säga Du är nöjd henne.) så om du någonsin ser ett substantiv framför ett statiskt verb så vet du att det är något som är fel.
     Klingonskan skiljer inte på bestämd och obestämd form. I exemplet QaQ bIQ ovan kan bIQ precis lika gärna betyda vattnet som vatten. Man får se till sammanhanget och översätta till det som verkar passa bäst.
     Kom ihåg att använda rätt verbprefix. Nu har vi ytterligare några att hålla reda på. Dessa nya ska användas när meningen har ett objekt. Två av prefixen känner du igen från lektion 1, men nu har de fått ytterligare betydelser. Öva på att använda dem i de nya sammanhangen. Att prefix, och andra ord, får nya, alternativa eller utökade, betydelser är något som kommer att ske i kommande lektioner också.
     Negationer (inte) uttrycks med verbprefix. Grundregeln för vanliga påståenden (indikativ)är att använda -be', vilket placeras efter det som ska förnekas. jISop jIH. Jag äter. jISopbe' jIH. Jag äter inte. Imperativ negeras alltid med -Qo'. naH yISop SoH. Ät frukt! naH yISopQo' SoH. Ät inte frukt! Se till att få detta rätt!
     Även indikativmeningar kan negeras med -Qo'. Detta uttrycker vägran. jIjangQo' jIH. Jag vägrar svara! eller Jag tänker inte svara. Jämför med jIjang jIH. Jag svarar. och jIjangbe' jIH. Jag svarar inte.
     I de övningar som följer skall du använda dig både av dina nya kunskaper, och de som du har sedan förut. Försök att variera dig när du översätter till svenska, så att du tränar på att se alternativa betydelser.

yIlaD SoH. yIjatlh SoH.

   martaq: naH vISop jIH. - pItlh.
    cheng: jIghung jIH.
   martaq: qab. naH yISop SoH.
    cheng: Qo'. naH vIpar jIH.
   martaq: QaQ naH.
    cheng: jIQoch. qab naH. naH vIneHbe' jIH.
   martaq: Dargh DaneH'a' SoH.
    cheng: HISlaH. Dargh vIneH jIH.
   martaq: toH.