1. Klingonskans ljud **
Det är svårt att exakt beskriva det klingonska språkets ljud utan att använda komplex fonologisk och anatomisk terminologi. Det som här följer, därför, är tänkt bara som en guide till uttalet. Det bästa sättet att lära sig uttalet och elliminera alla spår av jordisk, eller annan brytning, är att bli vän med en grupp klingoner och sedan tillbringa mycket tid med att umgås med dem. Väldigt få icke-klingoner talar klingonska utan bryting.
Systemet som används för att skriva klingonska i den här ordboken har utvecklats så att de som redan kan engelska ska få ett minimala svårigheter att ungefärligen kunna uttala klingonska ord och meningar.
1.1. Konsonanter *
b Som i engelskans bronchitis eller gazebo. En del klingoner uttalar detta ljud som om det vore ett m och ett b uttalat nästan samtidigt. Engelsktalande kan närma sig detta ljud genom att säga imbalance utan det inledande i-ljudet. Ett litet fåtal klingoner uttalar b som om det vore m. Tonande bilabial klusil.
ch Som i engelskans chew eller artichoke. Tonlös palato-alveolär affrikata.
D Det här ljudet är nästan som engelskans d som i dream eller android, men inte riktigt. Engelskans d görs genom att tungspetsen nuddar den del av gommen som är precis bakom överkäkens tänder. Klingonskans D kan närmast uppnås av engelsktalande genom att nudda med tungspetsen vid gommen vid en punkt mitt emellan tänderna och gomseglet (eller mjuka gommen), den del av gommen som är ganska mjuk. Detta är ett ljud som i svenskan stavas rd och återfinns i ord som värd, mord etc. Som med klingonska b, uttalar en del talare D mer som nd, och en distinkt minoritet det som om det vore n – men, naturligtvis, med tungan i samma position som för D. Tonande retroflex klusil.
gh Det här liknar ingenting i svenskan. Det kan uttalat genom att placera tungan i samma position som du skulle för att säga g som i glufsa, men slappna av något i tungan och humma. Detta är är samma sak som klingonskans H (se nedan), fast stämbanden vibrerar samtidigt. Tonande velar frikativa.
H Det här ljudet liknar inte heller något i svenskan, utan uttalas som ch i namnet på den tyska kopositören Bach eller den jiddiska skålen l’chaim, eller jet i den mexicanska staden Tijuana i Baja California. Det görs på samma sätt som klingonska gh, men artikuleras med ett väldigt grovt, starkt raspande. Till skillnad från klingonska gh, vibrerar stämbanden inte när man säger klingonska H. Tonlös velar frikativa.
j Som i engelskans junk, med ett inledande d-ljud; aldrig någonsin som i svenskans ljus. Tonande palato-alveolär frikativa.
l Som i svenskans löpa eller alkemi. Tonande alveolär lateral approximant.
m Som i svenskans muddra eller pneumatisk. De fåtalet klingoner som uttalar b som m skulle säga klingonskans baH fire (a torpedo) och maH vi på samma sätt, och bli tvugna att memorera vilket ord som stavas på vilket sätt. Tonande bilabial nasal.
n Som i svenskans nektarin eller tunna. De klingoner som uttalar D mera som n kan utan svårighet artikulera och höra skillnad mellan de två ljuden. Även ett D som låter som n uttalas med tungan i samma position i klingonskans D, inte det vanliga svenska d. Klingonska n produceras med tungan i samma position som det vanliga svenska d. Tonande alveolär nasal.
ng Som i svenskans kung; aldrig som i angrepp eller angelägen. Bokstaven g uttalas aldrig som ett eget ljud. Detta ljud förekommer aldrig först i ett ord i svenskan, men däremot i ett flertal ord på klingonska. Svensktalande kan öva på på att säga detta ljud genom att säga finger, och sen säga det ingen utan det inledande fi-. Tonande velar nasal.
p Som i parallax eller förolämpning. Aspirerad tonlös bilabial klusil. ¿bra exempel?
q FIXME Aspirerad tonlös uvular klusil.
Q FIXME Tonlös uvular affrikata.
r FIXME Tonande apiko-alveolär vibrant.
S FIXME Tonlös retroflex frikativa.
t FIXME Aspirerad tonlös alveolär eller dental klusil.
tlh FIXME Alveolär lateral affrikata.
v FIXME Tonande labiodental affrikata.
w FIXME Tonande rundad labiovelar approximant.
y FIXME Tonande palatal central approximant.
’ FIXME Laryngal klusil.
1.2. Vokaler
a FIXME Öppen bakre orundad vokal.
e FIXME Halvöppen främre orundad vokal.
I FIXME Slapp sluten främre orundad vokal.
o FIXME Halvsluten bakre rundad vokal.
u FIXME Sluten bakre rundad vokal.
1.3. Betoning
FIXME – Oöversatt delkapitel
Som Marc Okrand själv säger ovan undviks fonologisk teminologi helt och hållet i beskrivningen av klingonskans ljud. Då jag finner detta onödigt förlamande, har jag här valt att inkludera dessa beskrivingar, såsom jag förstått dem vara efter diskussion med lingvister och klingonintresserade medlemmar av Klingonska språkinstitutet. Särskilt vill jag i sammanhanget nämna Nick Nicholas, som kommit med många värdefulla synpunkter. Om termerna känns tillkrånglade eller obekanta, kan du lungt ignorera dem, och ändå ha behållning av texten.