3. Substantiv **
Det finns olika slags substantiv i klingonska.
3.1. Enkla substantiv **
Enkla substantiv, liksom enkla substantiv på svenska, är enkla ord; till exempel, DoS mål(-tavla) eller QIH förintelse.
3.2. Komplexa substantiv **
Komplexa substantiv, å andra sidan, består av mer än en del.
3.2.1. Sammansatta substantiv **
Sammansatta substantiv består av två eller tre substantiv i rad, i likhet med svenskans daggmask (dagg plus mask) eller lösenord (lösen plus ord). Till exempel, jolpa’ transporter rum som består av jol transportstråle plus pa’ rum.
3.2.2. Verb plus -wI’ **
En annan grupp komplexa substantiv består av ett verb följt av ett suffix som betyder någon som gör eller sak som gör. Det svenska suffixet -are (som i arbetare ”en som arbetar”) fungerar ungefär likadant. På klingonska är suffixet -wI’. Det förekommer, till exempel, i baHwI’ skytt, artillerist, vilket består av verbet baH avfyra, skjuta (en torped) plus -wI’ någon som gör. baHwI’ betyder altså bokstavligen ”någon som avfyrar [en torped]”. På samma sätt kommer QumwI’ kommunikator av Qum kommunicera plus -wI’ sak som gör. QumwI’ är en ”sak som kommunicerar”.
Ett substantiv bildat genom att lägga till -wI’ är ett regelrätt substantiv, och kan således användas tillsammans med ett annat substantiv för att bilda ett sammansatt substantiv. Till exempel, tIjwI’ghom bordningspatrull kommer av tIjwI’ någon som bordar och ghom grupp; och tIjwI’ kommer av tIj borda plus -wI’.
3.2.3. Andra komplexa substantiv **
Det finns åtskilliga substantiv i klingonskan som består av två eller, mer sällan, tre stavelser, men som inte är komplexa substantiv av typerna beskrivna ovan. Dessa substantiv bildades förmodligen någon gång genom kombinerandet av flera enkla substantiv, men ett eller alla av de substantiv som bildar det komplexa substantivet används inte längre, så det är inte möjligt (utan omfattande etymologiska undersökningar) att veta vad de individuella delarna betyder.
Till exempel betyder ’ejDo’ stjänkryssare. Stavelsen ’ej förekommer också i ’ejyo’ Stjärnflottan. Det finns, emellertid, inga kända klingonska ord ’ej, Do’ eller yo’ som har något att göra med Stjärnflottan, stjärnkryssare, Federationen, eller rymdfarkoster av något slag. Det förefaller sannorlikt att Do’ är ett gammal-klingonskt ord som betyder rymdfarkost (det moderna klingonska ordet är Duj) som inte används någonstans utom i substantivet ’ejDo’. Utan vidare studier för blir dock detta en ren hypotes.
Stjärnflottan avser naturligtvis Starfleet, stjärnkryssare är ett försökt till översätting av starship, som behåller distiktionen mellan starship och spaceship. Kritik kring denna översätting mottages tacksamt av mig. /övers.anm.
3.3. Substantivsuffix **
All substantiv, både enkla och komplexa, kan följas av ett eller fler suffix. Om det är två eller fler suffix, måste suffixen följa en bestämd ordning. Suffixen kan kan klassificeras med utgångspunkt från deras inbörders ordning efter substantivet. Det finns fem typer av suffix (vilka, av bekvämlighesskäl, kommer att nummreras från 1 till 5). Typ 1 suffix följer direkt efter substantivet, Typ 2 följer efter de av Typ 1; Typ 5 suffix kommer sist. Detta kan illustreras på följande sätt:
SUBSTANTIV–1–2–3–4–5
Naturligtvis, om inget suffix av Typen 1 används, men ett suffix av Typen 2 används, så kommer Typ 2 suffixet direkt efter substantivet. Om ett suffix av Typen 5 är det enda förekommande suffixet, så kommer det direkt efter substantivet. Bara när två eller fler suffix används blir deras ordning uppenbar.
Det finns åtminstonde två suffix av varje suffixtyp. Bara ett suffix av varje typ kan användas sammtidigt. Det vill säga, ett substantiv kan inte följas av, till exempel, två eller tre Typ 4 suffix,
De ingående suffixen för varje typ av suffix följer här.
3.3.1. Typ 1: Augmentativ/diminutiv, affektion **
-’a’ augmentativ
Detta suffix indikerar att det substantivet refererar till är större, viktigare, eller kraftfullare än det skulle vara utan suffixet.
SuS vind, bris SuS’a’ stark vind, storm Qagh misstag Qagh’a’ rejäl blunder woQ makt woQ’a’ yttersta makten
-Hom diminutiv
Detta är motsattsen till augumentativsuffixet. Det indikerar att det substantivet refererar till är mindre, mindre viktigt eller mindre kraftfullt än det skulle vara utan suffixet.
SuS vind, bris SuSHom vindpust roj fred rojHom vapenvila, tillfällig fred
-oy affektion [TKDa]
Detta är ett sällan använt, men i vilket fall mycket intressant suffix. Det är ett väldigt karakteristiskt då det är det enda suffixet som börjar med en vokal snarare än en konsonant. (Även då det inte finns några exempel på detta, så misstänks det att ’ sätts in framför detta suffix när det följer något av de få substantiv som slutar på vokal.) Suffixet följer vanligen ett substantiv som referar till en släkting (mor, far, etc.), men det kan också följa ett substantiv för ett djur, särskilt ett sällskapsdjur, och betyder att talaren är särsklit fäst vid det som substantivet refererar till. Det rekomenderas starkt att icke-infödda klingonsktalande undviker detta suffix om de inte är säkra vad de ger sig in på.
vav far vavoy pappa be’nI’ syster be’nI’ syrra
3.3.2. Typ 2: Numerus *
Precis som på svenska har ett klingonskt substantiv i singular inget speciellt suffix som indikerar att det är singular: nuH vapen refererar till ett enda vapen av vilket slag som helst. Till skillnad från svenska, däremot, innebär avsaknaden av ett specifikt singularsuffix inte alltid att substantivet är i singularis. På klingonska kan nämligen ett substantiv utan pluralsuffix ändå referera till fler än en enhet. Att substantivet är i plural indikeras då med pronomen, antingen genom verbprefix (se sektion 4.1), eller i kontexten. Till exempel, yaS officer kan referera till en enda officer eller en grupp officerare, beroende på andra ord i meningen, eller diskussionens kontext.
Jämför:
yaS vImojpu’ Jag blev officer. yaS DImojpu’ Vi blev officerare. yaS jIH Jag är officer. yaS maH Vi är officerare.
I det första meningsparet är verbprefixet den enda skillnaden (här endast ofullständigt beskrivet; se sektion 4.1): vI- jag, DI- vi. I det andra paret är det pronomina är skillnaden: jIH jag, maH vi.
Under vissa omständigheter är kontexten det enda sättet att veta hurvida substantivet refererar till en eller flera enheter. Sålunda kan yaS mojpu’ översättas antingen han/hon blev officer eller de blev officerer. De som deltar i diskussionen där denna mening används förmodas redan veta vem det talas om och sålunda skulle de också känna till hurvida han eller hon eller de är den korrekta betydelsen.
Som tur är, för de som studerar klingonska, är det aldrig felaktigt att lägga använda pluralsuffix på ett substantiv som refererar till fler än en enhet, även i de fall då det inte är nödvändigt att göra det. Följaktligen är både yaS maH och yaSpu’ maH korrekt, båda två betydande vi är officerer (-pu’ är ett pluralsuffix). Å andra sidan kan ett pluralsuffix aldrig läggas till ett substantiv som refererar till endast en enhet, även om pronomina finns med i meningen. På klingonska är yaSpu’ jIH jag är officerer lika felaktigt som dess svenska översättning.
Det finns tre olika plural suffix på klingonska.
-pu’ plural för varelser förmögna till språk
Detta suffix används för att indikera plural för klingoner, jordlingar, romulaner, vulkaniter, och så vidare, men inte för någon slags lägre stående djur, växter, icke-levande föremål, elektomagnetisk eller annan strålning eller vågor, etc.
yaS officer yaSpu’ officerare Duy emissarie Duypu’ emissarier (d.v.s. sändebud)
-Du’ plural för kroppsdelar
Detta suffix används då kroppsdelar tillhörande varelser förmögna till språk, liksom andra djurs kroppsdelar åsyftas.
qam fot qamDu’ fötter tlhon näsborre tlhonDu’ näsborrar
-mey plural, generell användning
Detta suffix markerar plural på vilket substantiv som helst.
mID koloni mIDmey kolonier yuQ planet yuQmey planeter
FIXME – Oöversatt text
3.3.3. Typ 3: Kvalifikation
-qoq så kallad
FIXME – Oöversatt text
-Hey synbar, skenbar
FIXME – Oöversatt text
-na’ definitiv
3.3.4. Typ 4: Possesiv/demonstrativ
Typ 4 är den största klassen substantivsuffix. Den består av alla possesivsuffixen plus suffix som kan översättas till svenskans det här och det där.
Possesivsuffixen är:
| -wIj min, mitt | -maj vår, vårt |
| -lIj din, ditt | -raj er, ert |
| -Daj hans, hennes, dess | -chaj deras |
FIXME
| -wI’ min, mitt | -ma’ vår, vårt |
| -lI’ din, ditt | -ra’ er, ert |
FIXME
-vam det här
FIXME
-vetlh det där
FIXME
3.3.5. Typ 5: Syntaktiska markörer
FIXME
-Daq lokativ
FIXME
-vo’ från
FIXME
-mo’ på grund av, beroende på
FIXME
-vaD för, avsedd för
FIXME
-’e’ tema, ämne
Detta suffix betonar att substantivet det är fäst på är meningens tema. På svenska åstadkoms detta ofta genom att betona substantivet (säga det med eftertryck) eller genom särskilda syntaktiska konstruktioner.
lujpu’ jIH’e’ Jag, och bara jag, har misslyckats. Det är jag som har misslyckats.
De’’e’ vItlhapnISpu’ Jag behövde få tag i INFORMATIONEN. Det var informationen (och ingenting annat) som jag behövde.
Utan -’e’ skulle dessa meningar inte ha tonvikten på något utpekat substantiv.
lujpu’ jIH Jag har misslyckats. De’’e’ vItlhapnISpu’ Jag behövde få tag i informationen.
För ytterligare användning av -’e’, se sektion 6.3.
3.3.6. Inbördes ordning av suffix
FIXME
3.4. Substantiv–substantiv konstruktionen
FIXME
Exemplet QumwI’ ovan har ersatt So’wI’ tills vidare (hur i h-e säger man cloaking device på svenska?) /övers.anm.