Arbetskopia.

Kritik mottages tacksamt.

← Innehåll →

4. Verb **2000-02-20

Klingonska verb är vanligtvis enstaviga och kan följas av flera suffix. Liksom hos substantiven kan de klingonska verbens suffix indelas i typer efter sin relativa position i verbet. Det finns nio typer av verbsuffix. Till skillnad från substantiven kan de klingonska verben också föregås av prefix. Om suffixtyp anges med nummer är sålunda strukturen hos ett klingonskt verb:

PREFIX–VERB–1–2–3–4–5–6–7–8–9

4.1. Pronominella prefix **2000-02-20

Varje klingonskt verb inleds med ett prefix som indikerar vem som utför handlingen beskriven av verbet och, när detta är fallet, vem eller vad som är målet för handlingen. Klingonskans verbprefix anger alltså både subjektet och objektet i en mening.

4.1.1. Grundläggande prefix **2000-02-20

De grundläggande prefixen kan visas med en tabell. (För att göra tabellen så tydlig som möjligt förekommer vissa prefix på flera ställen).

OBJEKT	inget	mig	dig	honom/	oss	er	dem
				henne/
				den/det
SUBJEKT
jag	jI-	–	qa-	vI-	–	Sa-	vI-
du	bI-	cho-	–	Da-	ju-	–	Da-
han/hon/den/det	0	mu-	Du-	0	nu-	lI-	0
vi	ma-	–	pI-	wI-	–	re-	DI-
ni	Su-	tu-	–	bo-	che-	–	bo-
de	0	mu-	nI-	lu-	nu-	lI-	0

Notera att både subjekt och objekt kombineras till ett enda prefix. 0 i tabellen betyder att dessa kombinationer av subjekt och objekt indikeras av frånvaron av ett prefix före verbet; kombinationer av subjekt och objekt som inte kan uttryckas med det klingonska verbprefixsystemet markeras med –. För sådana meningar måste suffix (avsnitt 4.2.1) och/eller pronomen (avsnitt 5.1) användas.

Prefixen i den första kolumnen i tabellen (med rubrik ”inget”) används när det inte finns något objekt; det vill säga när handlingen som uttrycks med verbet endast påverkar subjektet (den handlande). Verbet Qong sova förekommer med följande pronominella prefix:

jIQong jag sover

bIQong du sover

Qong han/hon/den/det sover, de sover

maQong vi sover

SuQong ni sover

I fallet Qong han/hon/den/det sover, de sover skulle subjektet anges exakt i meningen eller av sammanhanget.

Denna uppsättning prefix används också när ett objekt är möjligt, men okänd eller vagt. Sålunda kan jIyaj jag förstår användas när den talande förstår saker i allmänhet, vet vad som pågår, eller förstår vad en annan talande just har sagt. Det kan dock inte användas om att förstå ett språk eller att förstå en person. Likaledes kan maSop vi äter användas om den allmänna handlingen att äta, men inte om en specifik maträtt nämns.

De återstående prefixen kombinerar subjekt och objekt. Vissa av dem exemplifieras nedan med verbet legh se.

qalegh	jag ser dig	cholegh	du ser mig
vIlegh	jag ser honom/henne/den/det/dem	mulegh	han/hon/den/det/dem ser mig
Salegh	jag ser er	tulegh	ni ser mig
Dalegh	du ser honom/henne/den/det/dem	Dulegh	han/hon/den/det ser dig
julegh	du ser oss	pIlegh	vi ser dig
legh	han/hon/den/de ser honom/henne/den/det/dem	lulegh	de ser honom/henne/den/det

4.1.2. Imperativprefix **2000-02-20

En speciell uppsättning prefix används för imperativ, det vill säga kommandon. Kommandon kan bara ges till du och ni.

OBJEKT	inget	mig	honom/	oss	dem
			henne/
			den/det
SUBJEKT
du	yI-	HI-	yI-	gho-	tI-
ni	pe-	HI-	yI-	gho-	tI-

Notera att, bortsett från ett undantag, används samma prefix oavsett om kommandot ges till en eller flera personer. Det enda undantaget är då ett kommando utan objekt ges. I sådana fall används det speciella prefixet pe- om kommandot ges till flera personer. Här är några exempel på imperativprefix. Utropstecknen i översättningen anger att det är frågan om kommandon.

yIQong (du) sov!

peQong (ni) sov!

HIqIp slå mig!

ghoqIp slå oss!

yIqIp slå honom/henne/den/det!

tIqIp slå dem!

För att ange en handling riktad mot sig själv i ett imperativt verb (t.ex. tvätta dig!), används suffixet -’egh sig själv tillsammans med yI- eller pe- (se avsnitt 4.2.1)

4.1.3. Konventioner för notation **2000-02-20

Prefix som anger subjekt och objekt kommer att översättas med subjekt–objekt; t.ex. qa- jag–dig, DI- vi–dem. Imperativprefix kommer att översättas på liknande sätt, föregått av ordet imperativ: tI- imperativ: du–dem.

Dessutom kommer prefix som kan indikera genus, och singular eller plural att översättas korrekt, men vanligtvis utan alla alternativ (t.ex. jag–honom/henne). Denna konvention kommer också att användas vid översättning av meningar som innehåller dessa prefix; t.ex. vIlegh jag ser honom/henne.

4.2. Verbsuffix **2000-02-20

Det finns nio typer av verbsuffix.

4.2.1. Typ 1: Sig själv/varandra **2000-02-20

-’egh sig själv

Detta suffix används för att ange att handlingen som beskrivs av verbet påverkar utföraren av handlingen, subjektet. Det kan översättas med svenskans sig själv. Detta suffix kan endast användas med prefix som anger ”inget objekt”.

jIqIp’egh jag slår mig själv (qIp slå)

bIqIp’egh du slår dig själv

qIp’egh han/hon slår sig själv

Det är också möjligt att använda detta suffix tillsammans med imperativ-verb. Liksom med icke-imperativ måste ett prefix som indikerar ”inget objekt” användas.

yIqIp’egh slå dig själv!

peqIp’egh slå er själva!

-chuq varandra

Detta suffix används endast tillsammans med pluralsubjekt. Det översätts med varandra. Prefix som anger ”inget objekt” används också när detta suffix används.

maqIpchuq vi slår varandra

SuqIpchuq ni slår varandra

qIpchuq de slår varandra

peqIpchuq slå varandra!

4.2.2. Typ 2: Villighet/benägenhet **2000-02-20

Suffix av denna typ uttrycker hur mycket val subjektet har när det gäller att utföra den handling som verbet beskriver eller hur benägen subjektet är att utföra den.

-nIS behöver

vIleghnIS jag behöver se honom/henne (legh se)

bISopnIS du behöver äta (Sop äta)

-qang villig

Heghqang han är villig att dö (Hegh dö)

qaja’qang jag är villig att berätta för dig (ja’ berätta)

-rup redo, beredd (om varelser)

Heghrup han/hon är beredd att dö (Hegh dö)

qaleghrup jag är redo att se dig (legh se)

nuja’rup de är redo att berätta för oss (ja’ berätta)

-beH redo, iordningställd (om apparater)

pojbeH (föremålet) är klart att analysera det (poj analysera)

labbeH (föremålet) är klart att sända data (lab sända data)

Det finns också, är värt att notera, ett verb , ghuS, som betyder att vara beredd att avfyra eller projicera (något). Detta verb får aldrig suffixet -rup. Det används främst om torpeder, så mycket att objektet om det inte uttalas och inte framgår av sammanhanget antas vara torpeder. Följaktligen betyder de båda följande meningarna Var redo att avfyra torpederna! eller Var redo vid torpederna!

cha yIghuS

yIghuS

Verbet ghuS kan också användas om exempelvis raketer, missiler och olika sorters energistrålar (vilka liksom torpeder förflyttar sig från en punkt till en annan). Det används också om handlingen att spänna det elastiska bandet på en slangbella. I det flesta andra fall då det är fråga om att vara beredd krävs -rup.

-vIp rädd

choHoHvIp du törs inte döda mig (HoH döda)

nuqIpvIp de är rädda för att slå oss (qIp slå)

Detta suffix används sällan tillsammans med ett prefix som betyder jag eller vi. Även om det är grammatiskt korrekt, är det ett kulturellt tabu.

4.2.3. Typ 3: Förändring **2001-01-08

Suffix av denna typ visar att den av verbet beskrivna handlingen involverar en förändring av något slag jämfört med de förhållanden som rådde innan handlingen ägde rum.

-choH ändring i tillstånd, ändring i riktning

maDo’choH

vi börjar få tur, lyckan vänder (Do’ ha tur)

ghoSchoH

han/hon börjar gå (ghoS gå)

Det andra exemplet implicerar att att han eller hon inte gick eller var på väg någon annanstans innan meningen yttrades. Lägg märke till att översättningen av detta suffix kan vara svenskans bli eller börja.

-qa’ fortsätta, göra igen

När man använder detta suffix menar man att en handling har pågått, avbrutits och sedan påbörjats igen.

vInejqa’

jag fortsätter sökandet, jag letar efter honom/henne igen (nej leta)

4.2.4. Typ 4: Orsak **2001-01-08

-moH orsaka

Att lägga detta suffix till ett verb visar att subjektet orsakar en förändring av förhållanden eller får ett nytt läge att uppkomma.

tIjwI’ghom vIchenmoH

jag bildar en bordningspatrull (tIjwI’ghom bordningspatrull, chen ta form, bildas)

Denna mening kan också översättas till jag får en äntringsgrupp att bildas.

HIQoymoH

låt mig höra (något) (Qoy höra)

Denna mening skulle tydligare kunna översättas till orsaka att jag hör något. Notera att den inte skulle användas för att be om tillstånd att lyssna; det är ett kommando.

Normalt innehåller inte den bästa svenska översättningen av ett verb med -moH ordet orsaka. Till exempel skulle chenmoH han/hon tillverkar, skapar översättas till han/hon får det att ta form (chen ta form, ta skepnad, men det skulle vara en klumpig svensk mening.

4.2.5. Typ 5: Indefinit subjekt/förmåga **2001-01-08

De två suffix som tillhör typ 5 har inte mycket med varandra att göra förutom att de båda tillhör typ 5. Resultatet av detta är att inget verb kan förekomma med båda dessa suffix.

-lu’ indefinit subjekt

Detta suffix andvänds för att visa att subjektet är okänt, odefinierat eller allmänt. Eftersom subjektet alltid är detsamma (det vill säga, det nämns aldrig), används de pronominella prefixen på ett annat sätt. De prefix som normalt indikerar första eller andra persons subjekt och tredje persons singular objekt (vI-, Da-, wI-, bo-) används för att indikera första eller andra persons objekt. Alltså betyder vI-, som normalt betyder jag gör något med honom/henne i ett verb med suffixet -lu’ någon/något gör något med mig. På samma sätt blir prefixet vI-, som normalt betyder de gör något med honom/henne, någon/något gör något med dem.

Daqawlu’	någon/något minns dig (qaw minnas)
wIleghlu’	någon/något ser oss (legh se)
Soplu’	någon/något äter det (Sop äta)

Verb med -lu’ översätts ofta till svenska med passiv form.

Daqawlu’	du är ihågkommen
wIleghlu’	vi är sedda
Soplu’	det blir ätet

När det används med verbet tu’ finna, observera och ett tredje persons singularobjekt (0) översätts resultatet, tu’lu’ någon/något finner det ofta till svenskans det finns.

naDev puqpu’ tu’lu’

det finns barn här, någon/något finner barn här (naDev häromkring, puqpu’ barn (plural))

-laH kan

jIQonglaH	jag kan sova (Qong sova)
choleghlaH	du kan se mig (legh se)
nuQaw’laH	han/hon kan förgöra oss (Qaw’ förstöra)

4.2.6. Typ 6: Kvalifikation **2001-01-08

Liksom substantivsuffix av typ 3, visar dessa suffix hur säker den talande är på det som sägs.

-chu’ perfekt, tydligt

jIyajchu’	jag förstår utmärkt (yaj förstå)
baHchu’	han/hon avfyrade torpeden perfekt (baH avfyra (en torped))

-bej definitivt, tveklöst

chImbej	den är tveklöst tom (chIm vara tom)
nuSeHbej	han/hon kontrollerar oss verkligen (SeH kontrollera, behärska)

-law’ antagligen, nog, verkar vara

chImlaw’	den verkar vara tom (chIm vara tom)
nuSeHlaw’	han/hon tycks kontrollera oss (SeH kontrollera, behärska)

Det sista suffixet uttrycker osäkerhet hos talaren och kan till och med översättas till jag tror eller jag misstänker. Följaktligen skulle de två senaste meningarna översättas till jag tror att den är tom och jag misstänker att han/hon kontrollerar oss.

-ba’ uppenbarligen

Detta suffix används när talaren tycker att hans eller hennes påstående borde vara uppenbart för lyssnaren. Icke desto mindre finns det fortfarande utrymme för tvivel; suffixet antyder inte en lika stark övertygelse som -bej definitivt, tveklöst.

nepwI’ Daba’

han/hon ljuger uppenbarligen (nepwI’ lögnare, Da bete sig som, agera på samma sätt som)

4.2.7. Typ 7: Aspekt *2001-01-08

Klingonska uttrycker inte tempus (preteritum, presens, futurum). Detta framkommer av sammanhanget eller av andra ord i meningen (så som t.ex. wa’leS imorgon). Språket kan dock uttrycka aspekt, d.v.s. hurvida en handling är avslutad eller oavslutad och hurvida den är en enstaka händelse eller ett pågående förlopp.

Frånvaro av ett suffix an typ 7 betyder vanligen att handlingen inte är avslutad och inte är ett pågående förlopp (det vill säga, den är inte någon av de saker som indikeras med suffix av typ 7). Verb utan typ 7-prefix översätts till svenska med presens.

Dalegh	du ser honom/henne (legh se)
qaja’	jag berättar för dig (ja’ berätta)

När det är lämpligt i sammanhanget, kan ett verb som saknar typ 7-suffix översättas till svenska med futurum (kommer att, ska), men i klingonska ligger dessa meningar egentligen närmare meningar som vi flyger imorgon i gryningen, där ett verb i presens-form refererar till en framtida händelse.

-pu’ perfektiv

Detta suffix uttrycker att en handling är avslutad. Det översätts ofta till svenskans perfekt (har gjort något).

Daleghpu’	du har sett det (legh se)
vIneHpu’	jag ville ha dem (neH vilja, vilja ha)
qaja’pu’	jag berättade för dig (ja’ berätta)

-ta’ utfört, gjort

Det här suffixet liknar -pu’, men används endast när en aktivitet avsiktligt påbörjades, det används för att uttrycka att någon hade för avsikt att göra något och därefter faktiskt gjorde det. Skillnaden syns oftast inte i svenska översättningar.

vISuqta’	jag har skaffat det (Suq förvärva, skaffa, få tag i)
luHoHta’	de har dödat honom/henne (HoH döda)

Den andra av meningarna ovan skulle inte ha används om dödandet var ett resultat av större attack som inte hade för avsikt att döda den specifika personen, eller om dödandet var oavsiktligt. I sådana fall skulle istället -pu’ användas:

luHoHpu’

de har dödat honom/henne (HoH döda)

Den innebörd som -ta’ har kan också uttrycka syntaktiskt, d.v.s. istället för att använda suffixet -ta’ kan en särskild verbkonstruktion som kommer efter verbet i meningen användas för att indikera den avslutade handlingen. Detta verb är rIn vara åstadkommen, vara färdig och i den här användningen tar det alltid suffixet -taH pågående (se nedan) och ett prefix som uttrycker tredje person (0). Den resulterande konstruktionen, rIntaH betyder bokstavligen det forstätter vara färdigt eller det förblir åstadkommet och används för att uttrycka att handlingen som beskrivs av föregående verb är ett fullbordat faktum: det är gjort, och kan inte göras ogjort.

luHoH rIntaH	de har dödat honom/henne (HoH döda)
vIje’ rIntaH	jag har köpt den (je’ köpa, handla)

De svenska översättningarna av rIntaH och -ta’ är ser vanligtvis likadana ut och det intryck av total slutgiltighet som förmedlas av rIntaH märks sällan.

Det bör noteras att rIntaH ibland används för dramatisk effekt, även i fall då handlingen skulle kunna göras ogjord.

-taH pågående

Detta suffix indikerar att en handling är pågående.

nughoStaH	det kommer närmare oss (ghoS komma närmare, nalkas)
yIghoStaH	håll kursen!, följ den här kursen! (ghoS nalkas, fortsätta frammåt, följa (en kurs))

Båda de ovanförvarande meningarna indikerar att det rör sig om en pågående handling. Betydelsen av -taH kan ses tydligt genom att jämföra följande två kommandon:

yIjun	gör en undvikande manöver!
yIjuntaH	vidta undvikande åtgärder!

I det första fallet ska manövern utföras endast en gång, i det andra ska en serie manövrar utföras – handlingen ska vara pågående.

-lI’ fortskridande, framskridande

FIXME

4.2.8. Typ 8: Hedersbetygande

-neS hedersbetygande

FIXME

4.2.9. Typ 9: Syntaktiska markörer

-DI’ när, så snart som

FIXME

-chugh om, ifall

FIXME

-pa’ innan, före

FIXME

-vIS medan

FIXME

-bogh som (relativ bisats-markör)

FIXME

-meH i syfte att

FIXME

-’a’ interrogativ

Detta suffix indikerar att meningen ar en ja/nej fråga; det vill säga en fråga som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. (Se även sektion 6.4.)

cholegh’a’ ser du mig? (legh se)

yaj’a’ förstår han/hon? (yaj förstå)

Frågor av andra slag kräver användandet av särskilda frågeord (sektion 6.4).

-wI’ en som gör, sak som gör, en som är

FIXME

-mo’ på grund av [TKDa]

FIXME

-jaj må, månde (konjunktiv) [TKDa]

FIXME

-ghach substantiviserare [TKDa] |

FIXME

4.2.10. Inbördes ordning av suffix

FIXME

4.3. Strövare

FIXME

-be’ inte

FIXME

-Qo’ gör inte!, tänker inte

FIXME

-Ha’ negera, göra ogjort

FIXME

-qu’ emfatiskt, framhävande

FIXME

4.4. Adjektiv

FIXME

← Innehåll →

© 1998–2009, Copyright Björn Lindström, Klingonska Akademien, Uppsala.

License: CC BY-SA