4. Verb **2000-02-20
Klingonska verb är vanligtvis enstaviga och kan följas av flera suffix. Liksom hos substantiven kan de klingonska verbens suffix indelas i typer efter sin relativa position i verbet. Det finns nio typer av verbsuffix. Till skillnad från substantiven kan de klingonska verben också föregås av prefix. Om suffixtyp anges med nummer är sålunda strukturen hos ett klingonskt verb:
PREFIX–VERB–1–2–3–4–5–6–7–8–9
4.1. Pronominella prefix **2000-02-20
Varje klingonskt verb inleds med ett prefix som indikerar vem som utför handlingen beskriven av verbet och, när detta är fallet, vem eller vad som är målet för handlingen. Klingonskans verbprefix anger alltså både subjektet och objektet i en mening.
4.1.1. Grundläggande prefix **2000-02-20
De grundläggande prefixen kan visas med en tabell. (För att göra tabellen så tydlig som möjligt förekommer vissa prefix på flera ställen).
OBJEKT inget mig dig honom/ oss er dem henne/ den/det SUBJEKT jag jI- – qa- vI- – Sa- vI- du bI- cho- – Da- ju- – Da- han/hon/den/det 0 mu- Du- 0 nu- lI- 0 vi ma- – pI- wI- – re- DI- ni Su- tu- – bo- che- – bo- de 0 mu- nI- lu- nu- lI- 0
Notera att både subjekt och objekt kombineras till ett enda prefix. 0 i tabellen betyder att dessa kombinationer av subjekt och objekt indikeras av frånvaron av ett prefix före verbet; kombinationer av subjekt och objekt som inte kan uttryckas med det klingonska verbprefixsystemet markeras med –. För sådana meningar måste suffix (avsnitt 4.2.1) och/eller pronomen (avsnitt 5.1) användas.
Prefixen i den första kolumnen i tabellen (med rubrik ”inget”) används när det inte finns något objekt; det vill säga när handlingen som uttrycks med verbet endast påverkar subjektet (den handlande). Verbet Qong sova förekommer med följande pronominella prefix:
jIQong jag sover bIQong du sover Qong han/hon/den/det sover, de sover maQong vi sover SuQong ni sover
I fallet Qong han/hon/den/det sover, de sover skulle subjektet anges exakt i meningen eller av sammanhanget.
Denna uppsättning prefix används också när ett objekt är möjligt, men okänd eller vagt. Sålunda kan jIyaj jag förstår användas när den talande förstår saker i allmänhet, vet vad som pågår, eller förstår vad en annan talande just har sagt. Det kan dock inte användas om att förstå ett språk eller att förstå en person. Likaledes kan maSop vi äter användas om den allmänna handlingen att äta, men inte om en specifik maträtt nämns.
De återstående prefixen kombinerar subjekt och objekt. Vissa av dem exemplifieras nedan med verbet legh se.
qalegh jag ser dig cholegh du ser mig vIlegh jag ser honom/henne/den/det/dem mulegh han/hon/den/det/dem ser mig Salegh jag ser er tulegh ni ser mig Dalegh du ser honom/henne/den/det/dem Dulegh han/hon/den/det ser dig julegh du ser oss pIlegh vi ser dig legh han/hon/den/de ser honom/henne/den/det/dem lulegh de ser honom/henne/den/det
4.1.2. Imperativprefix **2000-02-20
En speciell uppsättning prefix används för imperativ, det vill säga kommandon. Kommandon kan bara ges till du och ni.
OBJEKT inget mig honom/ oss dem henne/ den/det SUBJEKT du yI- HI- yI- gho- tI- ni pe- HI- yI- gho- tI-
Notera att, bortsett från ett undantag, används samma prefix oavsett om kommandot ges till en eller flera personer. Det enda undantaget är då ett kommando utan objekt ges. I sådana fall används det speciella prefixet pe- om kommandot ges till flera personer. Här är några exempel på imperativprefix. Utropstecknen i översättningen anger att det är frågan om kommandon.
yIQong (du) sov! peQong (ni) sov! HIqIp slå mig! ghoqIp slå oss! yIqIp slå honom/henne/den/det! tIqIp slå dem!
För att ange en handling riktad mot sig själv i ett imperativt verb (t.ex. tvätta dig!), används suffixet -’egh sig själv tillsammans med yI- eller pe- (se avsnitt 4.2.1)
4.1.3. Konventioner för notation **2000-02-20
Prefix som anger subjekt och objekt kommer att översättas med subjekt–objekt; t.ex. qa- jag–dig, DI- vi–dem. Imperativprefix kommer att översättas på liknande sätt, föregått av ordet imperativ: tI- imperativ: du–dem.
Dessutom kommer prefix som kan indikera genus, och singular eller plural att översättas korrekt, men vanligtvis utan alla alternativ (t.ex. jag–honom/henne). Denna konvention kommer också att användas vid översättning av meningar som innehåller dessa prefix; t.ex. vIlegh jag ser honom/henne.
4.2. Verbsuffix **2000-02-20
Det finns nio typer av verbsuffix.
4.2.1. Typ 1: Sig själv/varandra **2000-02-20
-’egh sig själv
Detta suffix används för att ange att handlingen som beskrivs av verbet påverkar utföraren av handlingen, subjektet. Det kan översättas med svenskans sig själv. Detta suffix kan endast användas med prefix som anger ”inget objekt”.
jIqIp’egh jag slår mig själv (qIp slå) bIqIp’egh du slår dig själv qIp’egh han/hon slår sig själv
Det är också möjligt att använda detta suffix tillsammans med imperativ-verb. Liksom med icke-imperativ måste ett prefix som indikerar ”inget objekt” användas.
yIqIp’egh slå dig själv! peqIp’egh slå er själva!
-chuq varandra
Detta suffix används endast tillsammans med pluralsubjekt. Det översätts med varandra. Prefix som anger ”inget objekt” används också när detta suffix används.
maqIpchuq vi slår varandra SuqIpchuq ni slår varandra qIpchuq de slår varandra peqIpchuq slå varandra!
4.2.2. Typ 2: Villighet/benägenhet **2000-02-20
Suffix av denna typ uttrycker hur mycket val subjektet har när det gäller att utföra den handling som verbet beskriver eller hur benägen subjektet är att utföra den.
-nIS behöver
vIleghnIS jag behöver se honom/henne (legh se) bISopnIS du behöver äta (Sop äta)
-qang villig
Heghqang han är villig att dö (Hegh dö) qaja’qang jag är villig att berätta för dig (ja’ berätta)
-rup redo, beredd (om varelser)
Heghrup han/hon är beredd att dö (Hegh dö) qaleghrup jag är redo att se dig (legh se) nuja’rup de är redo att berätta för oss (ja’ berätta)
-beH redo, iordningställd (om apparater)
pojbeH (föremålet) är klart att analysera det (poj analysera) labbeH (föremålet) är klart att sända data (lab sända data)
Det finns också, är värt att notera, ett verb , ghuS, som betyder att vara beredd att avfyra eller projicera (något). Detta verb får aldrig suffixet -rup. Det används främst om torpeder, så mycket att objektet om det inte uttalas och inte framgår av sammanhanget antas vara torpeder. Följaktligen betyder de båda följande meningarna Var redo att avfyra torpederna! eller Var redo vid torpederna!
cha yIghuS yIghuS
Verbet ghuS kan också användas om exempelvis raketer, missiler och olika sorters energistrålar (vilka liksom torpeder förflyttar sig från en punkt till en annan). Det används också om handlingen att spänna det elastiska bandet på en slangbella. I det flesta andra fall då det är fråga om att vara beredd krävs -rup.
-vIp rädd
choHoHvIp du törs inte döda mig (HoH döda) nuqIpvIp de är rädda för att slå oss (qIp slå)
Detta suffix används sällan tillsammans med ett prefix som betyder jag eller vi. Även om det är grammatiskt korrekt, är det ett kulturellt tabu.
4.2.3. Typ 3: Förändring **2001-01-08
Suffix av denna typ visar att den av verbet beskrivna handlingen involverar en förändring av något slag jämfört med de förhållanden som rådde innan handlingen ägde rum.
-choH ändring i tillstånd, ändring i riktning
maDo’choH vi börjar få tur, lyckan vänder (Do’ ha tur)
ghoSchoH han/hon börjar gå (ghoS gå)
Det andra exemplet implicerar att att han eller hon inte gick eller var på väg någon annanstans innan meningen yttrades. Lägg märke till att översättningen av detta suffix kan vara svenskans bli eller börja.
-qa’ fortsätta, göra igen
När man använder detta suffix menar man att en handling har pågått, avbrutits och sedan påbörjats igen.
vInejqa’ jag fortsätter sökandet, jag letar efter honom/henne igen (nej leta)
4.2.4. Typ 4: Orsak **2001-01-08
-moH orsaka
Att lägga detta suffix till ett verb visar att subjektet orsakar en förändring av förhållanden eller får ett nytt läge att uppkomma.
tIjwI’ghom vIchenmoH jag bildar en bordningspatrull (tIjwI’ghom bordningspatrull, chen ta form, bildas)
Denna mening kan också översättas till jag får en äntringsgrupp att bildas.
HIQoymoH låt mig höra (något) (Qoy höra)
Denna mening skulle tydligare kunna översättas till orsaka att jag hör något. Notera att den inte skulle användas för att be om tillstånd att lyssna; det är ett kommando.
Normalt innehåller inte den bästa svenska översättningen av ett verb med -moH ordet orsaka. Till exempel skulle chenmoH han/hon tillverkar, skapar översättas till han/hon får det att ta form (chen ta form, ta skepnad, men det skulle vara en klumpig svensk mening.
4.2.5. Typ 5: Indefinit subjekt/förmåga **2001-01-08
De två suffix som tillhör typ 5 har inte mycket med varandra att göra förutom att de båda tillhör typ 5. Resultatet av detta är att inget verb kan förekomma med båda dessa suffix.
-lu’ indefinit subjekt
Detta suffix andvänds för att visa att subjektet är okänt, odefinierat eller allmänt. Eftersom subjektet alltid är detsamma (det vill säga, det nämns aldrig), används de pronominella prefixen på ett annat sätt. De prefix som normalt indikerar första eller andra persons subjekt och tredje persons singular objekt (vI-, Da-, wI-, bo-) används för att indikera första eller andra persons objekt. Alltså betyder vI-, som normalt betyder jag gör något med honom/henne i ett verb med suffixet -lu’ någon/något gör något med mig. På samma sätt blir prefixet vI-, som normalt betyder de gör något med honom/henne, någon/något gör något med dem.
Daqawlu’ någon/något minns dig (qaw minnas) wIleghlu’ någon/något ser oss (legh se) Soplu’ någon/något äter det (Sop äta)
Verb med -lu’ översätts ofta till svenska med passiv form.
Daqawlu’ du är ihågkommen wIleghlu’ vi är sedda Soplu’ det blir ätet
När det används med verbet tu’ finna, observera och ett tredje persons singularobjekt (0) översätts resultatet, tu’lu’ någon/något finner det ofta till svenskans det finns.
naDev puqpu’ tu’lu’ det finns barn här, någon/något finner barn här (naDev häromkring, puqpu’ barn (plural))
-laH kan
jIQonglaH jag kan sova (Qong sova) choleghlaH du kan se mig (legh se) nuQaw’laH han/hon kan förgöra oss (Qaw’ förstöra)
4.2.6. Typ 6: Kvalifikation **2001-01-08
Liksom substantivsuffix av typ 3, visar dessa suffix hur säker den talande är på det som sägs.
-chu’ perfekt, tydligt
jIyajchu’ jag förstår utmärkt (yaj förstå) baHchu’ han/hon avfyrade torpeden perfekt (baH avfyra (en torped))
-bej definitivt, tveklöst
chImbej den är tveklöst tom (chIm vara tom) nuSeHbej han/hon kontrollerar oss verkligen (SeH kontrollera, behärska)
-law’ antagligen, nog, verkar vara
chImlaw’ den verkar vara tom (chIm vara tom) nuSeHlaw’ han/hon tycks kontrollera oss (SeH kontrollera, behärska)
Det sista suffixet uttrycker osäkerhet hos talaren och kan till och med översättas till jag tror eller jag misstänker. Följaktligen skulle de två senaste meningarna översättas till jag tror att den är tom och jag misstänker att han/hon kontrollerar oss.
-ba’ uppenbarligen
Detta suffix används när talaren tycker att hans eller hennes påstående borde vara uppenbart för lyssnaren. Icke desto mindre finns det fortfarande utrymme för tvivel; suffixet antyder inte en lika stark övertygelse som -bej definitivt, tveklöst.
nepwI’ Daba’ han/hon ljuger uppenbarligen (nepwI’ lögnare, Da bete sig som, agera på samma sätt som)
4.2.7. Typ 7: Aspekt *2001-01-08
Klingonska uttrycker inte tempus (preteritum, presens, futurum). Detta framkommer av sammanhanget eller av andra ord i meningen (så som t.ex. wa’leS imorgon). Språket kan dock uttrycka aspekt, d.v.s. hurvida en handling är avslutad eller oavslutad och hurvida den är en enstaka händelse eller ett pågående förlopp.
Frånvaro av ett suffix an typ 7 betyder vanligen att handlingen inte är avslutad och inte är ett pågående förlopp (det vill säga, den är inte någon av de saker som indikeras med suffix av typ 7). Verb utan typ 7-prefix översätts till svenska med presens.
Dalegh du ser honom/henne (legh se) qaja’ jag berättar för dig (ja’ berätta)
När det är lämpligt i sammanhanget, kan ett verb som saknar typ 7-suffix översättas till svenska med futurum (kommer att, ska), men i klingonska ligger dessa meningar egentligen närmare meningar som vi flyger imorgon i gryningen, där ett verb i presens-form refererar till en framtida händelse.
-pu’ perfektiv
Detta suffix uttrycker att en handling är avslutad. Det översätts ofta till svenskans perfekt (har gjort något).
Daleghpu’ du har sett det (legh se) vIneHpu’ jag ville ha dem (neH vilja, vilja ha) qaja’pu’ jag berättade för dig (ja’ berätta)
-ta’ utfört, gjort
Det här suffixet liknar -pu’, men används endast när en aktivitet avsiktligt påbörjades, det används för att uttrycka att någon hade för avsikt att göra något och därefter faktiskt gjorde det. Skillnaden syns oftast inte i svenska översättningar.
vISuqta’ jag har skaffat det (Suq förvärva, skaffa, få tag i) luHoHta’ de har dödat honom/henne (HoH döda)
Den andra av meningarna ovan skulle inte ha används om dödandet var ett resultat av större attack som inte hade för avsikt att döda den specifika personen, eller om dödandet var oavsiktligt. I sådana fall skulle istället -pu’ användas:
luHoHpu’ de har dödat honom/henne (HoH döda)
Den innebörd som -ta’ har kan också uttrycka syntaktiskt, d.v.s. istället för att använda suffixet -ta’ kan en särskild verbkonstruktion som kommer efter verbet i meningen användas för att indikera den avslutade handlingen. Detta verb är rIn vara åstadkommen, vara färdig och i den här användningen tar det alltid suffixet -taH pågående (se nedan) och ett prefix som uttrycker tredje person (0). Den resulterande konstruktionen, rIntaH betyder bokstavligen det forstätter vara färdigt eller det förblir åstadkommet och används för att uttrycka att handlingen som beskrivs av föregående verb är ett fullbordat faktum: det är gjort, och kan inte göras ogjort.
luHoH rIntaH de har dödat honom/henne (HoH döda) vIje’ rIntaH jag har köpt den (je’ köpa, handla)
De svenska översättningarna av rIntaH och -ta’ är ser vanligtvis likadana ut och det intryck av total slutgiltighet som förmedlas av rIntaH märks sällan.
Det bör noteras att rIntaH ibland används för dramatisk effekt, även i fall då handlingen skulle kunna göras ogjord.
-taH pågående
Detta suffix indikerar att en handling är pågående.
nughoStaH det kommer närmare oss (ghoS komma närmare, nalkas) yIghoStaH håll kursen!, följ den här kursen! (ghoS nalkas, fortsätta frammåt, följa (en kurs))
Båda de ovanförvarande meningarna indikerar att det rör sig om en pågående handling. Betydelsen av -taH kan ses tydligt genom att jämföra följande två kommandon:
yIjun gör en undvikande manöver! yIjuntaH vidta undvikande åtgärder!
I det första fallet ska manövern utföras endast en gång, i det andra ska en serie manövrar utföras – handlingen ska vara pågående.
-lI’ fortskridande, framskridande
FIXME
4.2.8. Typ 8: Hedersbetygande
-neS hedersbetygande
FIXME
4.2.9. Typ 9: Syntaktiska markörer
-DI’ när, så snart som
FIXME
-chugh om, ifall
FIXME
-pa’ innan, före
FIXME
-vIS medan
FIXME
-bogh som (relativ bisats-markör)
FIXME
-meH i syfte att
FIXME
-’a’ interrogativ
Detta suffix indikerar att meningen ar en ja/nej fråga; det vill säga en fråga som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. (Se även sektion 6.4.)
cholegh’a’ ser du mig? (legh se) yaj’a’ förstår han/hon? (yaj förstå)
Frågor av andra slag kräver användandet av särskilda frågeord (sektion 6.4).
-wI’ en som gör, sak som gör, en som är
FIXME
-mo’ på grund av [TKDa]
FIXME
-jaj må, månde (konjunktiv) [TKDa]
FIXME
-ghach substantiviserare [TKDa] |
FIXME
4.2.10. Inbördes ordning av suffix
FIXME
4.3. Strövare
FIXME
-be’ inte
FIXME
-Qo’ gör inte!, tänker inte
FIXME
-Ha’ negera, göra ogjort
FIXME
-qu’ emfatiskt, framhävande
FIXME
4.4. Adjektiv
FIXME
David Trimboli, Torsdag 1999-04-08, på KLIs epost-lista:
This is not quite right. We’ve seen -qu’, -be’, and -Ha’ on adjectival verbs.
veng tInqu’Daq In the very big city [TKD p.50] wa’maH yIHmey lI’be’ Ten useless tribbles [CK, on how to count] Duj ngaDHa’ Unstable vessel [KGT p.150]
Therefore, a more accurate description might be that when a verb is acting adjectivally, it may only have rovers for suffixes (not counting the migrating Type 5 noun suffix).
It might possibly be true that an adjectival verb can take any suffix which doesn’t change the verb’s quality nature. For instance, tIn means be big and is a verb of quality. tInba’ means obviously big, and is still a verb of quality. tInchoH means become big, and no longer refers to only a quality.
However, the above paragraph is merely speculation, and there are absolutely no examples of anything other than a rover on an adjectivally-acting verb. /SuStel
Detta kapitel är inte korrekturläst.