5. Andra slags ord **
Den överlägset största delen av klingonskans ordförråd utgörs av substantiv och verb. Det finns ett fåtal andra vilka, förmodligen som en lösning, klumpas ihop av klingonska språklärda i en klass som kallas för chuvmey rester. Det är möjligt att någon mån dela upp dessa chuvmey.
5.1. Pronomen **
Utöver de possesiva suffixen för substantiv (sektion 3.3.4) och de pronominella prefixen för verb (sektion 4.1) finns det en uppsättning på nio pronomen som är självständiga ord.
jIH jag, mig maH vi, oss SoH du, dig tlhIH ni, er ghaH han/hon, honom/henne chaH de, dem ’oH den/det bIH de, dem ’e’ det net det
Pronomenet chaH de används när det syftar på en grupp av varelser som kan använda språk; annars används bIH de. Pronomina ’e’ och net används bara i särskilda meningskonstruktioner (se sektion 6.2.5).
Klingonska har inget genus. Pronomen i tredje person singular kan översättas han eller hon beroende på sammanhang.
Pronomen kan användas som substantiv, men bara för eftertryck eller ökad tydlighet. De är inte nödvändiga. Sålunda är följande meningar allihop grammatiskt korrekta.
yaS vIlegh jIH Jag ser officerarna. yaS vIlegh jIH mulegh yaS Officern ser mig. mulegh yaS ghaH vIlegh jIH Jag ser honom/henne. ghaH vIlegh vIlegh jIH vIlegh (yaS officer, vIlegh jag ser honom/henne, mulegh han/hon ser mig)
Faktum är att de två sista meningarna (vIlegh jIH, vIlegh) är tvetydiga. De kunde gärna väl betyda jag ser dem. (Verbprefixet vI- betyder antingen jag–honom/henne eller jag–dem.) Om det inte framgår av sammanhanget vilken mening som åsyftas kan pronomina användas:
ghaH vIlegh Jag ser honom/henne. chaH vIlegh Jag ser dem.
I possesiva konstruktioner används inte pronomen på det sätt som substantiv används; istället används uppsättingen av possesivsuffix för substantiv (sektion 3.3.4).
Slutligen kan pronomen användas som verb i betydelsen ”jag är” etc. (se sektion 6.3).
5.2. Siffror **
Klingonerna hade ursprungligen numeriskt system med talbasen tre. De räknade på följande sätt: 1, 2, 3; 3+1, 3+2, 3+3; 2×3+1, 2×3+2, 2×3+3; 3×3+1, 3×3+2, 3×3+3; och sen blev det komplicerat. Någon tid tillbaka anammade det Klingonska Imperiet, i enlighet med mer accepterad praxis, ett decimalt numeriskt system, med talbasen tio. Trots att så inte kan sägas med säkerhet, verkar det sannorlikt att denna förändring skedde mer på grund av en strävan att förstå sig på andra civilisationers vetenskapliga fakta, än i samarbetets namn.
De klingonska siffrorna är:
1 wa’ 6 jav 2 cha’ 7 Soch 3 wej 8 chorgh 4 loS 9 Hut 5 vagh 10 wa’maH
Större tal formas genom att lägga till särskilda nummerbildande element till grundsiffrorna (1-9). Sålunda består wa’maH tio av wa’ ett plus det nummerbildande elementet för tio, -maH. Man fortsätter räkna:
11 wa’maH wa’ 12 wa’maH cha’ etc.
Större tal baseras på -maH tio, -vatlh hundra och -SaD eller -SanID tusen. -SaD och -SanID är båda lika korrekta för tusen och används ungefär lika ofta. Det är inte känt varför det finns två varianter av endast detta tal.
20 cha’maH (dvs, två tior) 30 wejmaH (dvs, tre tior) etc. 100 wa’vatlh (dvs, ett hundra) 200 cha’vatlh (dvs, två hundror) etc. 1000 wa’SaD eller wa’SanID (dvs, ett tusen) 2000 cha’SaD eller cha’SanID (dvs, två tusen) etc.
Tal fogas samman på ungefär samma sätt som på svenska, med den skillnaden att varje enskild faktor om tio bildar ett ord (precis som på engelska):
5347 vaghSaD wejvatlh loSmaH Soch eller vaghSanID wejvatlh loSmaH Soch 604 javvatlh loS 31 wejmaH wa’
Några av de nummerbildande elementen för större tal är:
tiotusen -netlh hundratusen -bIp miljon -’uy’
Noll heter pagh.
Siffror används som substantiv. Som sådant kan de ensamt fungera som subjekt eller objekt eller så kan de modifiera ett annat substantiv.
mulegh cha’ Två (av dem) ser mig. (mulegh de ser mig, cha’ två)
wa’ yIHoH Döda en (av dem)! (wa’ en, yIHoH döda honom/henne!)
Föregående mening är grammatiskt korrekt även utan wa’ eftersom prefixet yI- indikerar singular objekt. Således används wa’ endast för eftertryck.
Siffror som används modifierande föregår det substantiv de modifierar.
loS puqpu’ eller loS puq fyra barn vaghmaH yuQmey eller vaghmaH yuQ femtio planeter
Pluralsuffixen (-pu’, -mey) är inte nödvändiga när en siffra används.
När siffror används för numrering, till skillnad från att räkna, så kommer de efter substantivet. Jämför:
DuS wa’ torpedtub nummer 1 wa’ DuS en torpedtub
Ordningstal (första, andra, etc.) bildas genom att lägga till -DIch till talen.
wa’DIch första cha’DIch andra HutDIch nionde
Ordningstal följer substantivet.
meb cha’DIch andra gästen
Att lägga till -logh indikerar att något upprepas.
wa’logh en gång cha’logh två gånger Hutlogh nio gånger
Dessa siffror fungerar som adverbial i meningen (sektion 5.4).
5.3. Konjunktioner
FIXME – Oöversatt delkapitel
5.4. Adverbial
FIXME – Oöversatt delkapitel
5.5. Interjektioner
FIXME – Oöversatt delkapitel
5.6. Namn och tilltal
FIXME – Oöversatt delkapitel