6. Syntax **
Precis som på alla språk varierar klingonskans meningar ifrån de väldigt enkla och okomplicerade till de väldigt invecklade och avancerade. Det som följer här är endast det grundläggande i det klingonska språkets meningsstruktur. Informationen är avsedd att ge den som studerar klingonska en god grund och tillåta en korrekt, om än inte vältalig, konversation, under tiden denne lär sig mer om språket.
6.1. Enkla meningar **
Den grundläggande strukturen hos en klingonsk mening är:
OBJEKT–VERB–SUBJEKT
Detta är omvänd ordning gentemot den svenska, så försiktighet bör iaktas för att undvika att tolka meningar baklänges. Subjektet är den person som eller tingest som utför handlingen som beskrivs av verbet; objektet är mottagaren av den handlingen.
Ordföljdens vikt kan iaktas genom att jämföra följande två meningar.
puq legh yaS Officern ser barnet. yaS legh puq Barnet ser officern.
I båda meningarna är orden identiska: puq barn, legh han/hon ser honom/henne, yaS officer. Det enda sättet att avgöra vem det är som ser vem är genom ordföljden i meningen. Verbet legh föregås av prefixet 0 han/hon–honom/henne.
När subjektet och/eller objektet är första eller andra person, måste verbets prefix överensstämma.
puq vIlegh jIH Jag ser barnet. (vIlegh jag ser honom/henne) jIH mulegh puq Barnet ser mig. (mulegh han/hon ser mig)
Faktum är att första och andra person pronomina sällan används för meningar av det här slaget (även om de kan, som ovan, användas för betoning) de följande meningarna illustrerar mer vanligt förekommande meningstyper.
puq vIlegh Jag ser barnet. mulegh puq Barnet ser mig.
Imperativa meningar (kommandon) följer samma regler.
So’wI’ yIchu’ Aktivera maskering! (So’wI’ maskering, maskeringsannordning, yIchu’ aktivera den/det!) DoS yIbuS Koncentrera dig på målet! (DoS mål(tavla), yIbuS koncentrera dig på den/det!) yaSpu’ tIHoH Döda officererna! (yaSpu’ officerer, tIHoH döda dem!)
Ett substantiv som idikerar något annat är subjekt eller objekt kommer först, före objektets substantiv. Dessa substantiv slutar vanligen med ett Typ 5 substantivsuffix (sektion 3.3.5).
pa’Daq yaS vIleghpu’ Jag såg officern i rummet. (pa’Daq i rummet, yaS officer, vIleghpu’ jag såg honom/henne)
Andra exempel på den här konstruktionen ges i sektion 3.3.5.
6.2. Komplexa meningar **
Här illustreras några vanliga varianter av de mer komplicerade meningarna.
6.2.1. Sammansatta meningar *
Två meningar kan fogas samman till en sammansatt mening. Bägge av dessa meningar måste var för sig utgöra fullständiga meningar. När de kombineras följer den ena helt enkelt på den andra med en konjunktion där emellan (se sektion 5.3).
FIXME – Exempel
6.2.2. Bisatser
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.2.3. Relativa bisatser **
Relativa bisatser översätts till svenska med en fraser som börjar med vilken, vilka, där och, i de flesta fall, som. Precis som adjektiv beskriver de substantiv: hunden som springer, katten som sover, barnet som leker, restaurangen där vi åt. Substantivet som modifieras av en relativ bisats kallas korrelat.
På klingonska slutar verbet i den relativa bisatsen med ett verbsuffix Typ 9, -bogh, viken här, för bekvämlighets skull, kommer att översättas med som.
Hurvida korrelatet följer eller föregår den relativa bisatsen beror på dess förhållande till satsen. Jämför följande:
qIppu’bogh yaS officer som slog honom/henne yaS qIppu’bogh officer som han/hon slog
I båda fraserna är den relativa bisatsen qIppu’bogh (qIp slå, -pu’ perfektiv, -bogh som), och korrelat är yaS officer. I den första frasen är yaS subjekt till verbet qIp (det är officern som slår), så det följer qIppu’bogh, precis som alla subject följer verbet. I den andra frasen är yaS objekt (officern blir slagen), så den föregår qIppu’bogh, precis som alla object föregår verbet.
Hela konstruktionen (den relativa bisatsen plus dess korrelat), som en enhet, används i en mening som ett substantiv. Således följer eller föregår denna konstruktion verbet i meningen, beroende på om det är subjekt eller objekt.
qIppu’bogh yaS vIlegh Jag ser officern som slog honom/henne.
Hela den relativa konstruktionen qIppu’bogh yaS officer som slog honom/henne är objektet till verbet vIlegh Jag ser honom/henne, så den föregår verbet.
mulegh qIppu’bogh yaS officern som slog honom/henne ser mig.
Här är qIppu’bogh yaS subjekt till verbet mulegh han/hon ser mig, så därför kommer det efter verbet.
Det här mönstret följs även när korrelatet är objekt till den relativa bisatsens verb, som i yaS qIppu’bogh officer som han/hon slog.
qIppu’bogh yaS vIlegh Jag ser officern som slog honom/henne. mulegh yaS qIppu’bogh Officern som han/hon slog ser mig.
I den svenska översättningen kan de relativa pronomina (som, vilken, etc.) ibland utelämnas: officern han/hon slog ser mig. På klingonska, däremot, är -bogh obligatoriskt.
6.2.4. Kausala bisatser
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.2.5. Meningar som objekt
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.3. ”Att vara”
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.4. Frågor
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.5. Kommandon
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.6. Komparativ och superlativ
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.7. Placering av adverbial [TKDa]
FIXME – Oöversatt delkapitel
6.8. Indirekta objekt [TKDa]
FIXME – Oöversatt delkapitel