Alternativ guide till de klingonska affixen **1999-07-23

1. Pronominella prefix **

Klingonska verbprefix
Objekt
jIH	maH	SoH	tlhIH	ghaH ’oH	chaH bIH	*pagh*
HI-	gho-			yI-	tI-	yI-	SoH ra’	S u b j e k t
HI-	gho-			yI-	tI-	pe-	tlhIH ra’
		qa-	Sa-	vI-	vI-	jI-	jIH
		pI-	re-	wI-	DI-	ma-	maH
cho-	ju-			Da-	Da-	bI-	SoH
tu-	che-			bo-	bo-	Su-	tlhIH
mu-	nu-	Du-	lI-	-	-	-	ghaH/’oH
mu-	nu-	nI-	lI-	lu-	-	-	chaH/bIH
vI-lu’	wI-lu’	Da-lu’	bo-lu’	-lu’	lu-lu’	-lu’	*vay’*

Bindestrecket i tabellen motsvarar verbet. Då ett bindestreck förekommer utan prefix, betyder detta att verbet ska vara prefixlöst. En tom ruta betyder att denna kombination av subjekt/objekt inte kan skrivas med endast ett verbprefix. (Det reflexiva suffixet -’egh ”sig själv” kan användas tillsammans med alla objektlösa prefix [sista kolumnen, med rubriken pagh ”ingen”], likaså kan det reciproka suffixet -chuq ”varandra” användas av de objektlösa suffix vars subjekt är i plural.) Då ordet ra’ ”beordra, kommendera” står i samband med subjektet betyder att det är ett imperativ.

Den här tabellen över klingonskans pronomeniella suffix är konstruerad så att likadana prefix placerats intill varandra. Detta underlättar sökningen efter ett visst klingonskt prefix och dess betydelser. Alla pronomen i tabellen har översatts till klingonska, vilket tvingar läsare att lära sig dessa grundläggande ord. Kombinationer med prefix plus suffixet -lu’ har tagits med i tabellen, eftersom jag ofta funnit dem förvirrande och lätta att ta miste på.

2. Verbsuffix **

1.	Sig själv/varandra
	-’egh	sig själv
	-chuq	varandra (kan endast användas med plural subjekt)

2.	Villighet/benägenhet
	-nIS	behöver
	-qang	villig
	-rup	redo, beredd (används om varelser)
	-beH	redo, iordningställd (används om apparater)
	-vIp	rädd (kulturellt tabu att använda med subjekt i första person)

3.	Förändring
	-choH	förändring i tillstånd, förändring i riktning
	-qa’	fortsätta, göra igen

4.	Orsak
	-moH	orsaka

5.	Indefinit subjekt/förmåga
	-lu’	indefinit subjekt
	-laH	kan

6.	Kvalifikation
	-chu’	perfekt, tydligt
	-bej	definitivt, tveklöst
	-law’	antagligen, nog, verkar vara
	-ba’	uppenbarligen [TKDa]

7.	Aspekt
	-pu’	perfektiv
	-ta’	utfört, gjort
	-taH	pågående
	-lI’	fortskridande, framskridande

8.	Hedersbetygande
	-neS	hedersbetygande (används endast vid tilltal av överordnad, aldrig nödvändigt)

9.	Syntaktiska markörer
	-DI’	när, så snart som
	-chugh	om, ifall
	-pa’	innan, före
	-vIS	medan
	-bogh	som (markerar relativ bisats)
	-meH	i syfte att
	-mo’	på grund av [TKDa]
	-’a’	interrogativ
	-jaj	må, månde (konjunktiv) [TKDa]
	-wI’	en som gör, sak som gör, en som är
	-ghach	substantiviserare [TKDa] (föregås alltid av minst ett annat suffix)

S.	Strövare
	-be’	inte (används ej i imperativ, då används -Qo’ istället)
	-Qo’	gör inte!, tänker inte (kommer sist, om inte följd av ett suffix typ 9)
	-Ha’	negera, göra ogjort (kommer alltid direkt efter verbet)
	-qu’	emfatiskt, framhävande

De tre strövarna -be’, -qu’ och -Ha’ har då och då setts vidhäfta verb som används som adjektiv. (wanI’ ramqu’ en väldigt oviktig händelse [TKD s.50], yIHmey lI’be’ oanvändbara tribblar [CK], Duj ngaDHa’ instabil farkost [KGT s.150])

3. Substantivsuffix **

1.	Augmentativ/diminutiv, affektion
	-’a’	augmentativ
	-Hom	diminutiv
	-oy	affektion [TKDa]

2.	Numerus
	-pu’	plural (för varelser förmögna till språk)
	-Du’	plural (för kroppsdelar)
	-mey	plural (generell användning)

3.	Kvalifikation
	-qoq	så kallad
	-Hey	synbar, skenbar
	-na’	definitiv

4.	Possesiv/demonstrativ
	-wIj	min, mitt
	-wI’	min, mitt (substantiv förmöget till språk)
	-maj	vår, vårt
	-ma’	vår, vårt (substantiv förmöget till språk)
	-lIj	din, ditt
	-lI’	din, ditt (substantiv förmöget till språk)
	-raj	er, ert
	-ra’	er, ert (substantiv förmöget till språk)
	-Daj	hans, hennes, dess
	-chaj	deras
	-vam	den här
	-vetlh	den där

5.	Syntaktiska markörer
	-Daq	lokativ
	-vo’	från
	-mo’	på grund av, beroende på
	-vaD	för, avsedd för
	-’e’	tema, ämne

4. Särskilda numeriska suffix **

1.	Nummerbildande element
	-maH	tio
	-vatlh	hundra
	-SaD / -SanID	tusen
	-netlh	tiotusen
	-bIp	hundratusen
	-’uy’	miljon

2.	Ordningstal/upprepningar
	-DIch	bildar ordningstal (”första”, ”andra” etc., ordet följer substantivet)
	-logh	bildar upprepningar (”en gång”, ”två gånger” etc., ordet fungerar som adverb)

Indelningen av de numeriska suffixen i typer görs inte i TKD. Denna indelning har sitt ursprung i ett datorprogram jag skrev som behövde kunna distingera de två sorterna numeriska suffix. Indelningen känns dock logisk och har därför inkluderats här. Jag vill dock på intet sätt hävda att detta skulle vara auktoriserat av varken Marc Okrand eller The Klingon Language Institute. /övers.anm.

← Innehåll →